Hur fan pallar folk jobba?

Jag blev arbetslös idag, o vad ja saknar att jobba i 10timmar på en dag

Underhållning, varför skulle jag snabba upp den processen? Jag vill inte ha barn förrän jag har trygghet i form av inkomst och bostad, det samma gäller min sambo. Han vill plugga klart. Mina päron är bägge två 67 och fick mig när de var 37, har en äldre bror som bara är 3 år äldre än mig.
Jag har inte bråttom med barn, utan har prioriterat karriär innan dem.
Mina föräldrar har alltid varit unga i sinne och bättre än många andras i många avseende gällande uppfostran, öppenhet osv. Så att vara lite äldre avskräcker mig inte..

sen kommer jag ju inte vara 40, är 30 nu.. så ja, runt 34-35 blir det väl om det vill sig när vi vill.

DMAt, sorry såg det också nu :)


Jag har varit arbetslös i två omgångar, första när jag var 20 år.. och då var det hur glidit som helst. Bodde hemma (eller ja, flyttade hem igen), klarade mig lätt på alfakassan (fick ingen a-kassa), hade vänner som också var lediga, fest varje dag bla bla. Skitskönt och när jag sen fick jobb på bauhaus (som ansvarig för kassa/info) kom ångesten tillsammans med lättnaden att få folk att sluta tjata på mig. Det tråkiga jobbet fick mig att i alla fall plugga upp mina betyg på komvux. Det roliga var att jag typ blev MOBBAD på jobbet för att jag pluggade (jobbade kvar helger) även om det var Komvux, och sen skulle vidare till lärarhögskolan.
Bara för att folk satt där och bara klagade över sina jobb, med man/fru, villa,volvo och ungar.. var 30 och typ hade nått sitt mål i livet, så var de tvungna att klanka ned på mig. Jag bestämde mig där och då för att aldrig, aldrig bli nått som jag inte ville jobba med. Därför jag också sen hoppade av lärarhögskolan efter min andra praktik ;)

I alla fall, andra gången jag blev arbetslös var förra sommaren i samband med lågnkonjukturen. Då hade jag en examen (som grafisk formgivare) och hade ett bra jobb som jag trivdes med. Den arbetslösheten var inte lika rolig. Jag gick ned hälften i lön när jag började få a-kassa, sökte mängder med jobb men fick samma svar att de hade anställningsstopp, fanns det ett annonserat jobb att söka var det ca 1000 sökande på en tjänst.
Men det fick mig i alla fall att tänka om och söka in till lokförartubldningen =win!

men vart jag ville komma att beroende på vart man är i livet, olika förväntningar har man. De som skriver i tråden här om att de klarar sig på kebabtallrik (vilket jag iof också gillar) och tv-spel... de är nog inte som jag som surfar hus på landet för kommande köp. Eller redan nu planerar utlandsresor för nästa år. Eller får orgasm när min nya Macbook Pro anländer...

vi är alla olika, som sagt. Återigen, bara man är lyckligt.. genuint lycklig med det man gör.. så är det lugnt.

oj.. lite långt. sorry.

Folk som talar om att arbeta halvtid osv. Inte alltid så lätt att hitta ett halvtidsjobb enligt min erfarenhet, de flesta arbetsgivarna tycker att man ska jobba heltid, blir troligtvis billigare för deras del.

Pluggar i vanliga fall men nu i sommar jobbar jag med ett vanligt 8-17 jobb och jag har sådan sjuk ångest vart enda dag. Mitt problem är inte att arbeta egentligen, jag bara avskyr tanken att jag är tvungen att göra något med fasta rutiner, utan att jag själv egentligen kan styra över det (har trots allt hyra, mat osv att betala). Sen att jobbet suger i sig och jag sitter och hanterar reklamationer och jävligt sura människor är en annan diskussion. Men men, för det flesta människor är detta vardag och jag antar att man inte har mycket val om man inte åker på en släng tur som jag aldrig gör.

Den gamla klyschan "lifes a bitch and then you die" har, tyvärr, en del sanning i sig. Ser fram emot min pension, om jag inte har tur och trillar ut framför BountyBoos tåg till dess.

Purge, håll dig borta från mina tåg.. tyvärr allt för vanligt! Hoppas du pluggar till nått roligare då. För den där ångesten du pratar om har ju jag med när jag "måste" göra nått. Men den har jag lyckats bota med varierande arbetstid och roligt jobb! Sen är det klart att man inte dansar till jobbet varje dag för det.. nu pluggar jag ju dessutom fortfarande. Men det har varit min första praktik som jag inte tyckt har varit jobbig alls om man jämför med skolan. Blir ju stor kontrast då mot pluggandet som innebär sluta tidigt och mycket egen tid.

BountyBoo F30

Du behöver inte oroa dig, har en tjej jag tycker om allt för mycket för att hamna tillplattad på framsidan av ett lok.

Jo, det är hela tanken på "måsten" som tar knäcken på mig. Jag tycker om att arbeta, speciellt om det är intellektuellt stimulerande och innebär problemlösning, då kan jag lägga timmar utan att tröttna även om jag inte kommer någon vart. Men det är som sagt det här med att man "måste" göra något som känns besvärande. Men, som du säger, man kan kanske hitta det där som passar in i den vardagen man vill leva med, kanske kan man till och med trivas med vuxenlivet. Jag vågar dock inte ha några stora förhoppningar, då slipper man bli besviken. Ofta önskar jag att jag kunde ta ett monotont industrijobb och vara tillfreds med det men har provat och det är bland det värsta jag varit med om, passade inte mig alls.

Jaja, jag orkar inte debattera i denna tråden också..

Men jag tycker iaf att samhället har tappat sitt perspektiv..

^^får man lov och fråga när du tyckte att det hade sitt perspektiv? när var det bättre? flummare och idealister som tror att det går att uppnå ett utopiskt samhälle där alla är glada och lyckliga.

Finns ju flera gånger i historien då samhället drar åt rätt håll iaf, nu drar vi åt motsatt håll vilket jag inte gillar.

ge ngt exempel istället för vaga påståenden

Tycker fortfarande det är lite sorgligt hur vissas definition av "jobb" verkar vara. Tänk utanför boxen lite, det finns mer yrken i världen än 8-17 meningslösa, själadödande, enformiga myrstack sysslor. Kollat utanför arbetsförmedlingens platsbank nån gång? eller gud förbude utanför sverige?
Eller har ni den inställningen att det är de enda jobben ni kan få eftersom ni inte har ambitionen och drivet att kämpa för att få det jobb ni egentligen vill ha? I så fall är det ett helt annorlunda ämne som bör diskuteras och andra saker ni bör klaga över.

Detta är inte riktat åt de som är nöjda o glada med att vara arbetslösa och leva under minimum inkomst/bidrag, utan de som gnäller på att de enda jobben som finns suger. För så är det inte. Finns massa yrken som inte suger, det är isf ni som suger. Fast det är alltid enklare att skylla på resten av världen och skapa ursäkter för sig själv :)

^

Sant.

Slå på lite gamla vinylplattor en söndag som denna. Drick en fulgrogg och mecka en spliff... Gör man det så är världen och livet inte meningslöst och man orkar en vecka till fram tills nästa helg och ledighet..

omfg det är skrämmande hur folk ser på jobb och livet. Väx upp för fan.
Som många har sagt så kanske man inte vill käka kebab framför teven i resten av sitt liv (isf är det ännu sorgligare), och om 5-10 år när du vaknar upp och kanske vill göra något annat, hur fan ska ni då få ett jobb? Sitta på intervju till ditt drömjobb och få frågan "jaha, vad gjorde du här åren som är tomma?" "eeeh ja, jag älskar ju att slöa, så det gjorde jag, men nu, nu är jag seriös!"

Att studera är gratis i sverige, csnskulderna här är en bråkdel av ens skolavgiften i många länder så att slava vid ett skitjobb och gnälla över det är bara en dålig ursäkt för att kunna vara lat. Det finns kurser och arbeten inom alla tänkbara intressen.

Och jag vet att det inte var det som ts skrev. Det enda jag har att säga där är att man vänjer sig vid tiderna så småningom, och framförallt se över om det inte finns möjligheter på närmre ort, eller flytta, det kanske inte lönar sig med reseutgifter och tidsåtgång om man bor så långt ifrån?

usch, trodde knappt det fanns slackers som vissa...

Folk här e så satans tragiska...Får fan hippie-vibbar av lite väl många här.


Visst nån av er kommer att kunna leva ett "slappt" liv och klara sig bra, men inte alla ni, tro mig. den turen har inte många

Inte mer tragiska än folk som jobbar 8 timmar om dagen och 5 dagar i veckan och ändå inte har några pengar i slutet av månaden.

^^då får man ju se över sina utgifter om man lever över sina tillgångar

Inte mer tragiska än folk som jobbar 8 timmar om dagen och 5 dagar i veckan och ändå inte har några pengar i slutet av månaden.

Fantastiskt. Whoa har gått "full circle". I sin strävan att vara så liberalt pro-slacker anti-materialism, anti-pengar, " fuck The Man", anti-jobb har whoaiter lyckats hyckla sig runt till att fördöma den låg-lönade arbetsklassen och kalla dessa människor "tragiska" för att de faktiskt arbetar. Den annars så oerhört viktiga solidariteten genemot underklassen blir som bortblåst när man är för upptagen med att rättfärdiga sin lathet och brist på ambition.

Men vad är mest tragiskt då? jobba 5 dagar i veckan och inte tjäna ett skit eller jobba 5 dagar i veckan och ha massa pengar över varje månad och köpa sig massa saker som en äkta materialist som fallit för "spelet" som The Man har skapat. Kanske glömde peta in nåt om NWO där med, men ni förstår säkert.

Jag syftar självklart inte på ensamstående föräldrar som arbetar för att försörja sin familj och ändå inte har råd med mer än det nödvändigaste. De jag pratar om är de som har låga utgifter och en helt ok lön men slösar bort den på skit och inte sparat ihop en krona sen han eller hon börjat arbeta.

Poängen är att den som arbetar men ändå står på samma ruta som den arbetslösa i slutet av månaden på grund av en slösaktig livsstil är minst lika tragisk.

Är folk inte medvetna om att det finns arbeten som inte tvingar en att stiga upp klockan 06.30 var morgon? Skaffa ett jobb inom tex servicebranschen och saken e fixad.

Det är nu tre år sedan jag sade upp mig från mitt senaste jobb som tvignade mig att stiga upp ur sängen före klockan 10. Att vakna utan hjälp av en alarmklocka ger en känsla av lyx som jag har svårt att beskriva ;)

Annars kan man alltid skaffa ett arbete med många tiommar och mycket ob, köra på ett par år och spara satan för att sedan investera och glassa runt resten av livet.

Fantastiskt. Whoa har gått "full circle". I sin strävan att vara så liberalt pro-slacker anti-materialism, anti-pengar, " fuck The Man", anti-jobb har whoaiter lyckats hyckla sig runt till att fördöma den låg-lönade arbetsklassen och kalla dessa människor "tragiska" för att de faktiskt arbetar. Den annars så oerhört viktiga solidariteten genemot underklassen blir som bortblåst när man är för upptagen med att rättfärdiga sin lathet och brist på ambition.

haha....bra skrivet. slacker-hycklarna i ett nötskal

Efter att ha läst den här tråden har jag bestämt mig för att bli självrättfärdig borgarbracka. Plötsligt verkar bratsen inte så jävla dumma i jämförelse med slackerkidsen.

Inte nog med att det osar av förakt om hela den här tråden, framförallt tycks de flesta profsstyckare sakna förmåga att föreställa sig hur någon kan vara till freds med att jobba 8-16 elva månader om året i 40 år. Människor är olika och det är något jag bara är glad över för utan de där människorna skulle vi inte ha några busschaufförer, lokalvårdare, butiksbiträden, servitriser, krogvakter etc etc etc etc etc. Det behöver inte handla om ambitioner, utan om att man faktiskt trivs med sitt arbete och känner att det man gör har betydelse. Och jag tror att man måste få en bild av att det man gör har betydelse för att det ska vara uthärdligt, kan du inte få det är det lika bra att se över sitt liv och fråga sig varför det är så. Jag tycker det är skrämmande att folk har så lite förståelse för människors olikheter.

Jag jobbar medvetet 80 %, vilket gör att jag har lite extra timmar att ta av. Rent ekonomiskt hade det ju varit gött att ha 20 % extra i lön men jag värderar friheten mer.
Men jag lägger dock 13-15 h per vecka på fotboll, då jag tränar ett fotbollslag så jag "jobbar" väl i princip 120 % i alla fall, haha...

Och jag tror mycket handlar om att försöka ha roligt på jobbet har du roligt känns 8 timmar som 5. Har du tråkigt känns 8 timmar som 10.

yeye..

medoria, nu har du tolkat helt fel. Utan vi som skrivit om jobb med kortare arbetstid, varierande jobbtider osv. Vi ville bara visa trådskaparen och andra unga som gett upp hoppet på framtiden att allt inte bara är 8-17 och 40 timmar i veckan för en skitlön. Det är ju det som de klagar på och det tråden går ut på.

Sen är det klart att alla är olika.. det är ingen som påstått nått annat eller att vissa jobb är bättre än andra (även om jag själv tycker ett roligt, bättre betalt jobb med mindre arbetstid slår ett jobb med hårt kroppsarbete, dåliga arbetstider och sämre betalt)

BB: jag syftade inte på dig utan på andan i tråden rent generellt.

Olzen P26 precis som du säger, har man roligt på jobbet så går tiden fort.

Jag har ett jobb som inte är jättekul i sig, men jag jobbar med folk som får en att skratta varje dag, utan dessa människor hade jag nog avlidit första veckan.
Jag har alltid varit lat av mig, men klarar nu 7-4 utan problem varje vardag utom fredagar (7-12:30). Tiden går mycket fortare här än på de ställen som jag varit på förut där det inte varit lika roligt och socialt folk.

Det handlar mycket om sin egen inställning också har jag märkt.

men det är ju just inställningen till 8-17 och skitlön jag är inne på, vissa trivs ju med det och utan dem skulle landet stanna.

visst men väldigt många ha ångest och vantrivs, har jobbet för att man måste ha deg, självklart ens eget ansvar att plugga osv. vissa klarar ju dock inte det heller.

Nej det är klart.. många har inte råd att studera. Eller inte har behörighet. Eller inte klarar av det av en eller annan anledning.

Vissa jobb är bättre än andra!
Jag har haft jobb som jag verkligen vantrivts på, där man tittar mot klockan varje minut och dör sakta inombords. Där stressen är så hög att man inte kan somna förens 3 timmar efter arbetet, även om man jobbat nattskift.

Sen har jag haft ett jobb jag till och med längtat till, där det var roligare än hemma. Det var när jag jobbade på en fritidsgård, och det enda jag gjorde var att leka med barnen och planera roliga aktiviteter.

Själv tycker jag att 8 timmar per dag är helt okej tid att jobba, men att hålla på och jobba massa övertid och aldrig vara ledig är för mig helt ofattbart. Jag känner folk som jobbar ca 240 timmar i månaden, det är sådana människor jag inte förstår mig på.

MR-J


Fan vad skönt öppen du är inför andra perspektiv. Verkligen.

xpertize P24

Fair enough, kan hålla med om det, till viss del. Mitt inlägg var dock ej enbart riktat åt dig, även om ditt citat satte pärlsockret på bullen för vad jag tyckte att den generella attityden som whoa-slackers har gentemot låginkomsttagare har varit i den här tråden .

Hela grejen om anti-materialism har liksom nått en nivå bland slackers, moochers och foliehattar på whoa att de har gått runt full circle och börjat hata på arbetsklassen. Vilket är fantastiskt komiskt. Och ja, det är exakt det som har hänt.

men marvin gej: jag kan tycka att de som sitter med sina jättetrevliga jobb som är välbetalda, roliga, utvecklande, kreativa och spännande hyser samma typ av förakt för dem som inte nöjer sig med annat än två backar öl och några kebab. it goes both ways.

medoria F28

Absolut gör dem det. Men jag talar om den här tråden och whoa.

marvin: ja men det gjorde jag också.

ojojoj, jag jobbar 90 % i samma "stad" där jag bor.. Sedan jobbar jag 60 % på ett annat ställe 2 mil härifrån..

Vi har bara 12 timmar eller 24 timmars pass. Jag är ungefär ledig 1 dag i veckan. Annars jobbar jag 9-21, eller 10-22. Vissa dagar dygnspass på ena stället och sedan 12 timmar på det andra direkt efter..

Kom inte o klaga på lite fritid ;)

marvingaye

Hela grejen om anti-materialism har liksom nått en nivå bland slackers, moochers och foliehattar på whoa att de har gått runt full circle och börjat hata på arbetsklassen. Vilket är fantastiskt komiskt. Och ja, det är exakt det som har hänt.

skriver under på det.

Hehe, jävla ensamma fjantar som inte verkar ha något liv i den här tråden verkar det som..
Fan omöjligt att ha en tillfredsställande fritid om man är hemifrån 10h/dag

^^psykos - jag har vänner så det räcker och blir över men på vardagar har jag inte alltid tid att umgås med mina vänner men det är därför det finns helger då jag kan ta igen det.

Psyko_Slusk, var det inte du som nyss beskrev dig lite som en arbetarklassens förkämpe, jobbade hårt i skogen och hej och hå?

ni självvalt arbetslösa, berätta lite för oss om er meningsfulla fritid och allt ni fyller upp den med?

jag har verkligen svårt att tro att den lever upp till hippieglorifierningen. vad gör ni hela dagarna? röker weed och kollar på simpsons..? lever i nuet och kollar på simpsons..? tänker positivt och kollar på simpsons..?

vad gör ni hela dagarna? röker weed och kollar på simpsons..? lever i nuet och kollar på simpsons..? tänker positivt och kollar på simpsons..?

Jag skiter i allt och spelar tv-spel.

Fast bountyboo: med handen på hjärtat, asså jag vet inte om detta är för personligt att skriva ut på forumet bland folk men jag tror inte att du blir arg isåfall får du ge tillbaka hehe (finns nog ett o annat misstänker jag). Så när du talar om att göra saker man vill o att utbilda sig till ngt man vill så är det inte alltid en sådan självklarhet du framställer det som, du gick ju hur många år i götet, 4 va? o du fick inte jobb som det du ville o nu går du en utbildning till, du är en stark kvinna o gör det du måste men man kan ju inte säga att alla ska gå den vägen o framför allt att alla ska ha råd o orka.

Philip

Jamen, jag tycker bara det känns tragiskt att enbart umgås med polarna på helgen(dvs onykter), påsåvis hinner man med några stycken typ..
Man vill ju softa varje dag :p..

Wasteapa

Jo ;P.. Självklart är jag arbetarklassens förkämpe, kanske skulle man till o med kunna kalla mig ledare.
Däremot är mitt arbete för fysiskt ansträngande för att arbeta 8h/dag, så dagarna blir lite kortare, vilket jag trivs bra med då jag kan kombinera arbete med härligt social fritid.

Tack gud för att jag pluggar och jag ska få jobba med något jag verkligen vill efter jag är klar i skolan.

Jag började jobba 3 dagar efter min student och hatade varje dag jag var tvungen att gå till jobbet, ville verkligen sluta och skulle ha gjort det om det inte var för att jag har en plan med mina pengar och ser jobbet som en grymt bra merit. Men efter typ 2 veckor kom man in i det och har börjat se fram emot att träffa vännerna på jobbet osv.. Jag jobbar fortfarande sjukt dåliga timmar, 5 dagar i veckan och brukar som TS endast ha runt 2-3 timmar av riktig fritid varje dag innan jag måste gå och lägga mig för att hinna sova bra för jobbet dagen efter.
De 2 dagarna i veckan som jag är ledig nu gör jag så sjukt mycket under, jag är hemma max 1 timme varje dag när jag är ledig.

Jag ser det jobbet jag gör just nu som tillfälligt och som ett medel för att "uppnå" mitt riktiga mål typ.

kan väl lägga till att jag fortfarande går och lägger mig och vaknar upp med en ångest över att jag måste jobba men det beror väl på att jag är sjukt morgontrött och det släpper så fort man närmar sig jobbet.. då blir de bara kul :)