När jag exploderar reser jag mig i en båge mot henne, växer och krymper på samma gång, smälter för att genast bli kompakt och diamanthård, sjunker sakta in i köttiga röda jätteäpplen, pulvriseras och flyger som stoft över Draa-dalen, flyter ut i rymden, hoppar upp och biter ett stort stycke av solskivan - den är hård, mina tänder regnar ned över jorden som amalgam-stungna meteoriter...