Priyan Jag måste först och främst förklara att när det kommer till Homeros så fick jag inte lika mycket ut av att läsa honom som jag får idag, förståeligt nog. Så då jag läste Homeros hade jag inte en perfekt förståelse, den var nog snarare väldigt grundläggande. Men när det kom till ordförråd och annat hade jag inga problem med honom. Demento Det varierade, ibland bara 1h och ibland 4h, berodde helt på dagen och hur mycket skola jag hade. Gällande hur jag använder min "intelligens" till någonting praktiskt så studerar just nu matematik och funderar på att fortsätta med teknisk fysik, teoretisk fysik, matematik eller läkarprogrammet till nästa höst. Så det blir väl en tolkningsfråga vad jag gör med min intelligens, matematik är inte särskilt praktiskt. Men ja, genier som inte gör någonting av sin begåvning är verkligen tragiska. Oftast verkar det dock som att människor med IQ kring 180-220 inte blir någonting särskilt "stort". Ett exempel vore ju då Chris Langan (http://sv.wikipedia.org/wiki/Christopher_Langan) som inte har uträttat någonting av vetenskapligt värde. Sen har vi även Marilyn vos Savant som visserligen har varit mer produktiv än Langan, men som felaktigt kritiserat Andrew Wiles bevis av Fermats stora sats. Hon misslyckades med att förstå ett par grundläggande koncept i bland annat icke-euklidisk geometri. Andrew Wiles har inte samma IQ-poäng att skryta med som vos Savant, men när det kommer till intellektuella prestationer slår Wiles henne med hästlängder. Är inte då att lösa en av matematikens största gåtor en mycket bättre fingervisning på intelligens än IQ? Alla vi här håller troligtvis med om det, men jag undrar ibland om vissa av dessa "IQ-giganter" gör detsamma. Problemet för många kan då vara att de ser sitt IQ som att de "står över" institutioner som universitet och det vetenskapliga samfundet. Detta är naturligtvis ren spekulation och kanske kan det vara så att de känner sig svikna av skolan som aldrig kunnat stimulera dem. Det är någonting som vi bör undersöka och försöka ändra på. mephisto Det beror helt på vad för bok. Om jag läser matematik tar det betydligt längre än så, men om det är en "lättläst" bok kan det ligga nånstans däromkring. För svårare prosa blir det dock inte tio sekunder heller, när jag läste Foucault sänktes min läshastighet betydligt. För att balansera skrytet kan jag även säga att jag har Aspergers syndrom och att min sociala intelligens inte är särskilt hög. Så det balanseras väl upp i slutändan.
Unweaving the rainbow.