Losers?

marvingaye P23

var inte riktat till nån särskild utan mer överlag sådär.

du menar typ att alla grovisar är inte sopor men många sopor är grovisar? eller?

du menar typ att alla grovisar är inte sopor men många sopor är grovisar? eller?

Njae det vill jag nog inte säga men många av soporna jag träffat på är grovisar.
Sen kanske det varit en ren slump, jag vet inte.
Dömer helst inte en hel yrkeskår :)

SunTzu - Eftersom personangrepp och påhopp är det som gör ett forum uppskattat?

För att hålla mig lite on topic: losers ser det som en skyldighet att attackera andra p.g.a. utseende.

10-4, over...

En loser..

Jag gillar inte termen men om jag skulle använda den skulle den innebära följande;

En person som misslyckats (förlorat, "losat") med något "stort" och/eller betydelsefullt område i livet, och det behöver inte alla gånger vara självvållat därför bör man inte se ner på dem.

En loser kan se ut på många olika sätt, det kan röra sig om en lönnfet fabriksarbetande 40åring som aldrig får till det socialt, varken med vänner eller flick/pojkvänner på grund av att h*n har ett ofördelaktigt yttre samt är socialt missanpassad.

Eller så kan det vara h*n som var häftigast i högstadiet men senare knarka ner sig, aldrig fick slutbetyg i gymnasiet, sumpa alla chanser h*n fick på jobb etc och numera lever som ett ihålligt skal utan drömmar, mål eller hopp i livet.

Eftersom det handlar om en stämpel som säger "Du misslyckades i livet/som människa" lär man titta på allt som personen åstakommit/misslyckats med, så det går inte att ha en steriotypisk mall för fenomenet.




...Känner själv att om jag inte rycker upp mig snart kommer jag börja kalla mig själv för loser.

Loser:

H*n har oftast inga mål eller ambitioner i livet, och har h*n det så ser den inte till att göra verklighet av det som den talar så varmt om. Personlig utveckling är ingenting h*n bryr sig om, utan h*n lever för dagen och går i sina invanda mönster. Sysslar mer eller mindre dagligen med verklighetsflykt i form av olika substanser och medel. Räds konflikter i överlag då denne inte klarar av att bli illa omtyckt och har ett starkt bekräftelsebehov i allmänhet. Har oftast inga större hobbys än att supa sig redlös, bete sig som ett svin och sedan tala om sitt agerande som något roligt.

Det är ju jag!!!!!!

Alla som kämpar i livet är dumma i huvudet! Vad ska det tjäna till? Varför gör ni det? Kommer den som har mest pengar och snyggast tjej sedan få en guldmedalj när dem dör?

Att njuta, är livet/Det supande svinet!

En loser är någon som blivit av med något.
En vinnare är någon som stulit något av en loser.

jag säger som bob dylan(för jag är cool)"What's money? A man is a success if he gets up in the morning and goes to bed at night and in between does what he wants to do." så en loser är motsatsen till det,case closed bob dylan har alltid rätt

En looser i minna ögon är någon som har gått på hela bluffen. Dvs någon som strävar efter helt fel saker här i livet.

Folk som åker pendeltåg... Hoppas någon förstår

man känner sig fruktansvärd uppskattad som grovis i den här tråden :D


Men visst, jag är slacker. Jobbar så lite som möjligt för så mycket pengar som möjligt. Har ingen som helst vettig utbildning och har inga som helst planer på att införskaffa mig en.
Jag försöker njuta av tillvaron utan höga karriärsmål. Det gör mig antagligen till "loser" i mångas ögon. Men jag betalar nog bra mycket mer skatt än många här som whinar om slackers, så likt förbannat drar jag mitt strå till stacken. Det borde inte göra mig till loser iaf.

Kan man inte bara inse att det som är tvärt emot vad du själv värderar som den ultimata livsstilen är en loser i dina ögon? Jag skulle aldrig i livet vilja vara en ansvarsfull kostymnisse vid ett skrivbord som måhända kanske sitter på ansvaret att hålla 10000 knegare kvar vid sina maskiner. Även om det nu anses som "vinnare" så kan du aldrig släppa skiten å bara luta dig tillbaka med en sådan position. Även om du tjänar miljoner om året så är du den största losern om du bara gör det för pengarnas skull..

och numera lever som ett ihålligt skal utan drömmar, mål eller hopp i livet.

Varför? Alltså.. varför blir det egentligen så? Kan man inte leva sitt liv som många gör (jag också) och bara slacka igenom livet. Man ska ändå dö, det är onödigt att pumpa så mycket så man stressar, får noll koll och sen dö. Dö i frid, vila forever!

Alla som kämpar i livet är dumma i huvudet! Vad ska det tjäna till? Varför gör ni det? Kommer den som har mest pengar och snyggast tjej sedan få en guldmedalj när dem dör?

Att njuta, är livet/Det supande svinet!

Underskrift.

Intressant :)
Överlag verkar det som de flesta av er har tänkt er en främlingsfientlig manlig lantis som anammat epa-kulturen.

Men ni som säger att ni är slackers, jobbar så lite som möjligt, vill ni inte kunna köpa en ny bil?, Köpa ett fräsht hus/lägenhet, åka ut på roliga resor, och framför allt kunna försörja sin familj om man skall skaffa en.
Liksom vad är det för mening med att skoja till det hela tiden att man är en slacker, fattar inte att man kan göra det.

Alla som inte kämpar i livet är losers, enlig mig.

Alla som kämpar i livet är dumma i huvudet! Vad ska det tjäna till? Varför gör ni det? Kommer den som har mest pengar och snyggast tjej sedan få en guldmedalj när dem dör?

Att njuta, är livet/Det supande svinet!

Skriver under här jag med.

Varför kämpa? Varför denna panik? Är ni rädda att ni kommer ses som "losers" på nästa klassträff om ni inte har gjort eller skaffat er vissa saker?

Alla människor som bedömer folk för deras "bedrifter" eller ägande av ting är losers enligt mig.. Ni måste vakna!!

Ni måste vakna, ligga på soffan hela dagen blir amn inte pigg av.

Blaze_We: Vem har sagt att man ligger på soffan bara för att man inte värderar konstiga saker i livet?

men vad folk provoceras av att alla inte har samma syn på livet?
tagga ner.

Alla som kämpar i livet är dumma i huvudet! Vad ska det tjäna till? Varför gör ni det? Kommer den som har mest pengar och snyggast tjej sedan få en guldmedalj när dem dör?

Att livet är en transportsträcka till döden gör inte att man nödvändigtvis måste sitta i baksätet och vänta på att komma fram.

Målet för de flesta av oss som kämpar är nog inte att ha massa pengar när vi dör, utan att ha massa pengar när vi lever. Anledningen att jag kämpar är att jag vill åstadkomma något vettigt och se lite mer meningsfullt på mitt liv.

Askin Jag vet ju inte att du gör det, menar mer i allmänhet folk som bara ligger på soffan.
Och jag menar inte alls att man bara skall värdera materiella ting, men för mig är det en ganska stor del just nu.
Det jag värderar mest, eller som jag drömmer om är att hinna se många delar av världen, inte fastna bara för att jag inte orkar ta tag i saker, Att träffa olika folk, få mycket erfarenhet. Det är nog grundmålen för mig, och mål och drömmar behöver ju inte betyda att det är jätte grejer, men man måste väl ha något man längtar efter.?

Candide Signar på det!

Blaze_We: Man måste inte ha något att längta efter. Det är dock inte fel att göra det så länge man förstår att framtiden bara är en ide, den existerar inte och kommer aldrig att göra. Det enda som existerar är nuet och därför viktigt att du mår bra och trivs just nu.

Jag skulle nog aldrig plåga mig själv genom utbildning och arbete för att må bra senare. Trivs jag inte med att plugga eller att jobba i nuet så kan det dra åt helvete...

trivs dock än så länge med det jag gör:)

Sen finns det ju andra aspekter att se till. Vissa av oss, jag själv inräknad, har barn. För mig är det inte endast min egen tillvaro jag vill förbättra utan även hans. Materiell välfärd är naturligtvis inte allt och jag skulle inte satsa på karriärsklättring och ge honom en uppväxt utan sin farsa men jag vill heller inte att han ska växa upp under samma snäva ekonomiska förhållanden som jag gjorde. Missförstå mig inte, min familj har aldrig varit fattig eller på gränsen till fattigdom, vi hade alltid mat på bordet men man kan alltid önska sig lite mer, och lite mer är precis vad jag vill ge min son.

Askin Men vi säger att det är något du verkligen vill göra, och som intresserar dig, som kräver att du utbildar dig, för att sedan kunna jobba med något som verkligen är din grej. Sskiter du då i att försöka uppnå det?

Och att det bara är nuet som är viktigt är ju så jävla dumt tänkande, man måste ju ha lite planer för framtiden.
Jag ser verkligen inte ner på folk som inte värderar som mig, men att inte göra någonting och må bra kan jag inte förstå.

Blaze_We: Nej, det är klart att det kan vara svårt att förstå:) Jag utbildar mig just nu till något jag velat jobba med länge. Detta gör att utbildningen är väldigt intressant och rolig vilket leder till att jag trivs jättebra i nuet. En winwin-situation, med andra ord.

Jag skulle aldrig kunna utbilda mig till något jag vill jobba med i framtiden om jag hatade själva utbildningen. Nuet kommer alltid före framtiden och bör göra även i värderingen. Man kanske dör imorgon, njut idag!

degenerad vad jobbar du med?

Jag skulle vilja säga att om man gillar att slappa så är man ju lätt motsatsen till looser om man har ett lättsamt jobb som inte tär så mycket på ens tid och ork. Och man är ju knappast automatiskt en vinnare för att man äger en lägenhet, har råd att köpa en massa dyra saker och har en fin bil? snarare tvärtom, enligt min mening.

Varför i HELVETE skulle det vara något negativt att ha lägenhet, fin bil och pengar? Hahhahaha asså VA!? Idiot.

Men visst, att lägga ner hela sitt liv på jobb etc sen strunta i sitt privatliv helt är ju idiotiskt och "loser"-aktigt.. =D

Vi skulle ju kunna enas om att en person som lever och uppfyller sina egna mål med livet inte är en loser. De som sätter upp mål och inte klarar av att leva efter dem kan vi klassa som losers.

Således kan ju både en person som jobbar ihjäl sig för materiella ting och en person som ligger hemma på soffan, kollar tv-serier och röker braj vara vinnare. VINNARE!

Jag har bara träffat en person som jag verkligen skulle kalla en loser i hela mitt liv. Det var några år sen, var väl 22 eller sådär, när jag gick ut och söp nästan varje dag (numera super jag mest hemma!). Snubben var runt 30, kort, fet (och inte den fetma som kan ge lite pondus, utan mest flabb i ansiktet, stor mage, och spinkiga armar och ben), och han gick alltid klädd i joggingbyxor och en för stor tröja som luktade av gårdagens svett.
Killen hade två samtalsämnen; hur mycket han hatade sitt jobb och sin chef men att det inte gick att få något annat jobb och hur han 'iallafall inte gick på bidrag för det skulle han hellre dö än göra', och hur tjej X (oftast någon ytligt söt flicka på stället) var så jävla fin men en sån jävla subba när man pratade med henne. Sen hade han samma konversation hela tiden. Inte samma historia eller samma ämne, utan han verkligen upprepade samma grejer 4-5 gånger, som för att vara säker på att man fattat. Det är ju trots allt väldigt komplicerat att hans chef är dum i huvudet...

Grejen är att det är inget av det här som gjorde killen till en loser, utan det faktum att han totalt saknade insikt i sin egen roll i det hela. Att han inte fattade att anledningen till att alla 18åriga brudar dissade honom var att han var gammal, ful och tråkig. Eller att han kanske skulle komma bättre överens med sin chef om han inte klagade på alla andra hela tiden. Eller för den delen att hans liv kanske skulle suga mindre om han bytte jobb, började gå på gym och använde deoderant! Allt var alla andras fel och han var bara en martyr till världens jävlighet.

Så det är min definition av en loser; någon som hatar sin tillvaro men vägrar acceptera sitt eget ansvar att förändra den. Gå på soc, inte söka några jobb, och ägna dagarna åt att röka på och kolla på teknad film gör dig inte till en loser om du är okej med det. Att gå på soc och ägna hela dagarna åt att klaga på att det inte är någon mening att söka jobb för att alla invandrare snor jobben och att jobben ändå inte är bra nog åt dig, gör dig till en loser.
Bortskämda överklassungar som klagar på höga skatter när de själva aldrig behövt jobba för något är losers. Alkisar som skyller sitt beroende på alla andra är losers. Hiphopare som laddar ner skivor och aldrig går på spelningar, och sen klagar på att scenen är död, är definitivt losers.

Riktigt bra skrivet UncleSam (nej jag säger inte så bara för att du skrev 1000 rader), känns som du sammanfatta det jag och de flesta tycker. :)

så om man inte har några vänner,inga pengar,inget jobb,är 27 och bor hemma,ingen flickvän så är man ingen loser om man är okej med det ?=D

Exe-Poused

Om du inte har några andra mål och känner att du befinner dig i en situation som är bra så kan man väl säga att du har lyckats? Sen är det ju inte förenligt med alla andras sätt att tänka.

Loser borde väl vara en typ som inte vågar vara sig själv, som sånna där jävla matcho-snubbar som hela tiden måste spela hårda slå ner folk etc

Det där med att inte vara sig själv har jag aldrig riktigt förstått innebörden i. Oavsett hur man gör så kommer man ju aldrig ifrån sig själv som person, oavsett om den här personen nu är tillgjord och sliskig. Till och med macho-snubbar som slår ner folk är sig själva, de är bara dåliga versioner av vad de kanske skulle kunnat vara, men alltjämt sig själva.

Vissa verkar ha missuppfattat tråden tror jag.

Det här handlar väl inte om att alla ska försöka komma överens om en enda objektiv definition av vad slangbetydelsen för ordet Loser är. Det är ju omöjligt och leder bara till tråkiga diskussioner som inte leder någonvart.

Handlar mer om hur eran mentala bild av en loser är. Eran subjektiva mentala bild. Alltså om någon säger ordet "loser" vad ni tänker på då.
Det var i alla fall så jag tänkte när jag postade min mentala bild av en loser.

Jo, tråden handlar ju om våra objektiva bilder av losers. Men det leder ju inte till någon diskussion utan snarare till tråkiga du-tycker-inte-som-jag-påhopp. Anledningen till att det kom in till en objektiv definitionsfråga var väl att folk kände att det tog emot lite att döma folk för deras val i livet.

candide P25

Mjo sant. Men det var ju nog inte meningen i alla fall, att döma folk för deras val i livet. Det var inte så jag tänkte i alla fall när jag skrev mitt inlägg.
Tråkigt om folk tar det så.

marvingaye jag tänker på samir eller doglas,det är 2 serier som max gustafsson skrivit,sair går i gp för tillfället,roliga också

Hur man än gör med subjektiva värderingar om vad en loser är blir det ju inget annat än nån sorts motsats till de egna val man gjort i livet. Om man inte lider av något sorts självförakt då.

Liksom vad är det för mening med att skoja till det hela tiden att man är en slacker, fattar inte att man kan göra det.

Varför inte? Du är som du är, jag är som jag är. DU vill jobba och slita, få in cash och se dig själv som en man som gjort nått med ditt liv för att det får dig att må bra.
Jag mår bra av att sitta framför datorn i ett mörkt rum, inte jobba och ta så mycket avstånd från människor som jag bara kan. DÄRFÖR bryr jag mig inte om livet och vad jag gör med det.
En dag dör man, och då spelar det inte en jävla roll om vad man jobbade med eller hur länge man stannade kvar i plugget.

Jag la av med livet för två år sen, jag har jobbat en månad sen dess, har skulder hos Kronis på jag vet inte hur mycket, blivit vräkt en gång osv osv. Men jag bryr mig inte ett jävla dugg, med tanke på min syn på livet.

vill ni inte kunna köpa en ny bil?, Köpa ett fräsht hus/lägenhet, åka ut på roliga resor, och framför allt kunna försörja sin familj om man skall skaffa en.

Svar Nej på allt faktiskt. Jag kan bo i en hyresrätt, stanna kvar i Sverige under den där jävla semestern då jag ser det som en onödighet att resa utomlands och jag behöver ingen bil.
Skiten som du nämnde är inte ens med på min prioriteringslista.

Det känns som de flesta är överens att de som följer Freuds kompass är vinnarna i livet, det är ju ett steg åt rätt riktning iaf.

Sen finns det ju fortfarande folk i tråden som inte har något perspektiv.

Min mentala bild på en loser, är en medelålderstant, som har ett tråkigt jobb, klagar på alla, och försöker få alla att jobba hårdare. Hon jobbar antagligen som kontorssubba, och hon har det jobbigast av alla säger hon. På fritiden så städar hon, gör vardagliga sysslar, och umgås med sin man och barn, och dem brukar titta på tv. De bor i en villa några mil ifrån Stockholm, och på sommaren så campar dem på västkusten eller åker på charter.

Usch, ryser av att bara höra hur tråkigt det låter!

fasa tycker jag är en vinnare :D

Försöker att inte dela in mina medmänniskor i förlorar och vinnarfack, mer lagd åt att tycka synd om och ogilla vissa avarter. Att placera människor i fack efter hur de väljer att leva sitt liv är inget jag orkar eller finner någon anledning att göra.


Folk som finner uppskattning i att trycka ner och skada andra skulle man väl kunna placera in i facket losers för att inte gå för mycket off topic. Finns ett brett spektrum här....

Annars håller jag med i vad DegenereraD skriver....det intressant att många tycks hänga upp sig sättet folk väljer att försörja sig på.

Dieallot X21

och numera lever som ett ihålligt skal utan drömmar, mål eller hopp i livet.

Varför? Alltså.. varför blir det egentligen så? Kan man inte leva sitt liv som många gör (jag också) och bara slacka igenom livet. Man ska ändå dö, det är onödigt att pumpa så mycket så man stressar, får noll koll och sen dö. Dö i frid, vila forever!

Jag är en slacker, visst jag gör lite nytta, försöker tvinga mig till att söka jobb samt studera....lite grann.
Men jag har levt 2 extremt tröga år nu på existensminimum. Det var helt ok i ungefär ½år, jag hade många vänner som levde likadant och det kostade ju inget att hänga med dem, att jag inte hade pengar jämt berörde mig inte särskilt.

Men man bli äldre, jag har drömmar och mål jag vill realisera.. jag vill studera vidare, förhoppningsvis ha ett hem och en flickvän/familj när jag är runt 30. Innan dess vill jag rest runt en del och ha tid och uppleva andra kulturer som intresserar mig, framförallt i asien.


I dagsläget kan jag inte göra det, jag har inget jobb för tillfället, alltså inga pengar heller (har typ 70 spänn i min plånbok och den här månaden är det allt jag har att röra mig med på "roliga saker").
Mitt CV är inte precis imponerande, jag bor i en stad jag avskyr och många vänner jag hade har flyttat vidare och jobbar eller studerar nu på annan ort. Dessutom har jag ingen behörighet ifrån gymnasiet vilket jag behöver för att studera vidare. Mitt liv känns för tillfället inte så jävla gott, enda som gör att jag inte ser mig som en loser är att jag tror mig ha fixat mina betyg till jul, och då tänker jag dra härifrån fort som faaaen.

Alltså jag har hoppet kvar, förlorar jag det är jag ju körd.

jag hänvisar till "Gå ut och dricka öl imorgon" - tråden

Springnota för alla fattiglappar?

vill ni inte kunna köpa en ny bil?, Köpa ett fräsht hus/lägenhet, åka ut på roliga resor, och framför allt kunna försörja sin familj om man skall skaffa en.

Inte direkt. Jag bor i en stad, så jag behöver inte en bil för att ta mig runt, och min penis fungerar utmärkt så jag behöver inte en lyxbil för att förlänga den. Det vore trevligt att bo större, men seriöst, behöver jag verkligen mer än en etta? Jag kan bara placera min feta röv i ett rum i taget. Jag gillar inte att ha gäster, utan träffar mina vänner ute.
Om valet stog mellan att skära kuken av mig eller skaffa barn vore det svårt; verkar lika vidrigt! Så nej, inget av det där lockar mig det minsta. Det enda jag kan komma på att jag skulle göra om jag hade cash, är slacka!

Jag har slackat de senaste åren- gått från strökurser på universitetet till soc till tillfälliga jobb till soc igen. Jag har hatat alla jobb jag haft. Jag har aldrig gillat mina arbetskamrater. Om det inte vore så jobbigt att gå dit å prata med soc ibland skulle jag lungt kunnat gå på bidrag resten av livet. Tyvärr vägrade de ge upp hoppet om mig, så till sist började jag plugga igen.
Kommer tjäna rätt bra på mitt jobb, och vet egentligen inte vad fan jag ska göra med pengarna. Kommer säkert bränna allt på sprit och ytliga brudar, och sen dö av skrumplever och klamydia!

Min mentala bild på en loser, är en medelålderstant, som har ett tråkigt jobb, klagar på alla, och försöker få alla att jobba hårdare. Hon jobbar antagligen som kontorssubba, och hon har det jobbigast av alla säger hon. På fritiden så städar hon, gör vardagliga sysslar, och umgås med sin man och barn, och dem brukar titta på tv. De bor i en villa några mil ifrån Stockholm, och på sommaren så campar dem på västkusten eller åker på charter.

det där är ju konstigt,låter som en kvinna som tar hand om sin familj och jobbar hårt,sen när blev det fult att knega och ta hand om familjen? jag tycker också det låter tråkigt men tycer inte det där är den klassiska losern

Exe-Poused P0

Jag är betongare, knegar konstant helgskift. jobbar 2 dagar i veckan och får ut en normal lön.