Bästa gitarrsolot

Hendrix är bäst (nej, inte rent tekniskt men kombinationen bra solon, kompgitarr och låtskrivarkonst-också viktigt!-bemästrade han), Yngve är sämst. Jag orkar inte skriva vad jag tycker om Satriani och Vai igen för då börjar Pendragon igen...

the eagles - hotel california (unplugged) eller (live acoustic) heter den också.
Skönt skönt akustiskt gitarr solo.

Nej det är inte lätt att argumentera mot fulländad tekni, kopiösa mänder känsla och en väldigt unik känsla för melodier. Men visst, en del tycker väl det är tråkigt antar jag. Vi är alla olika.

Vi är iaf överens om att Yngwie är sämst.

Pendragon:Råhet, skitighet och slarv (givetvis i lagom doser)+känsla är extremt viktiga komponenter för att skapa bra rock-musik. Missar man detta har man missat något väldigt grundläggande, Stooges>>>>Toto. Fulländad teknik betyder noll i rocksammanhang och eftersom Satriani är en rockgitarrist så håller jag faktiskt det emot honom...

Men vi är alla olika...

Mjo, vi är alla olika. I mina ögon är fulländad teknik något beundransvärt förutsatt att gitarrspelet även innehåller känsla samt att gitarristen i fråga även HAR en känsla för melodier. Utan de två sista komponenterna blir personen i fråga aldrig en stor gitarrist. Det tillsammans blir underbart bra i mina ögon. Samtidigt har olika gitarrister olika kvaliteter. Vill man har ett trashigare sound finns det givetvis gitarrister som gör det bra... samtidigt bör man kanske poängtera att det svåra inte är att låta trashig, vi låter alla trashiga de första åren vi spelar gitarr... somliga väljer bara att stanna kvar vid det stadiet och utveckla det till max. Just slarv är väl kanske inget jag direkt uppskattar hos gitarrister... kul att du skulle ta upp Toto dock då Lukathers unika stil av trash möter virtuos möter blues möter allmänt-utflippad i mina ögon var ett intressant val :) Sen är det ju trots allt skillnad på att välja att ha ett visst sound, samtidigt som man mycket väl kan hantera i pricip alla andra sound, och att vara fast vid ett sound för att man helt enkelt inte kan något annat. Sen (upprepning) tål det att poängteras att det är skillnad på rock och rock. Viss rock ska låta trashig och rå, viss rock ska det inte.

Pendragon:Självklart ska man utvecklas, folk som säger att Kurt Cobain är tidernas bäste gitarrist (finns faktiskt såna) får ingen respekt av mig. Själv gillar jag mest gitarrister som kombinerar råhet och slarv med viss teknisk skicklighet och framförallt experimentlusta men att ha en "ren", felfri ton och perfekt teknik är inget som imponerar på mig, snarare tvärtom. Gillar faktiskt inget sånt utom i vissa enstaka ögonblick (som Larry Carltons solo i Steely Dans "Kid Charlemagne"). Att fantasin begränsas av bristande teknik är ju trist men ännu värre är när tekniken styr fantasin. Som bäst blir det när den bristande tekniken skapar en helt egen stil...

Pantera - Art of Shredding

jakob

Tror inte våra åsikter skiljer sig så mycket ifrån varann egentligen :)
Håller med dig i många avseenden.

hur långt ska det va för att va ett solo?

MrsJones F18


är det den med karate kid ungen? Vai blir ju så jävla ägd!

Snacka inte skit om yngwie! Han är tjock, töntig, självgod och älskar sig själv över allt annat. Hur fan kan de tbli bättre??


Förövrigt så säger Steve Vai själv att ingen är bättre än Yngwie.

Men yngwie är ändå fruktansvärt tråkig och jobbig. Hur fan kan man runka sönder en låt så mkt som han gör på little wing på nån G3 dvd?

Appropå gitarrister, Steve Hacket och Tom morello är ju 2 bra exempel på gitarrister som förökser få gitarren att låta som andra instrument, vet nån några andra såna gitarrister? Jag tror att Sigur Ros gitarristen är så, då han spelar uteslutande med stråke, men jag har aldrig hört honom.

fantalight P15

Haha, nu hoppas jag verkligen du skojar. Vai har spenderat de senaste 20 åren (med undantag för de 2-3 senaste) med att dissa Yngwie i åtskilliga intervjuer. Han har dessutom visa flertalet gånger att det Yngwie spelar inte är svårt i något avseende genom att helt enkelt spela skiten själv :) Jag blev rätt förvånad när jag såg att Yngwie skulle hänga med på G3.
Just G3-dvd:n är ju dessutom ett utmärkt exempel på att Yngwie suger. Tveklöst den sämsta gitarristen som någonsin fått äran att deltaga.

Gällande Crossroad så är Ralphs lirande uppspeedat 50% vill jag minnas. Rätt tråkigt neosolo för övrigt imho :)

vai säger iaf i en intervju där jag har läst.: No one beats Yngwie.

men ralph är j så jävla cool.

Förresten, sjunger inte yngwie litegrann på nån av dom konserterna? Jag kanske minns fel, men han sjöng faktiskt sämre än vad han spelar.

nej, han säger: no one can compare to Yngwie.


Men jag läst einte hela intervjun utan bara just det där utdraget. Så det kanske var i ett ironiskt samanhang.


förrseten, fan vad gald jag är att inte alla sitter och droppar runkgittariister hela tiden. Hade man gjort en sån har tråd på typ MX så hade vart trejdej inlägg vart:

Rustey Cooley
Michael Angelo Batio
Shawn lane
Marty Friedman
Paul Gilbert


Sen hade nog Buckethead fått många röster. Underskattad kilel som fna. Förmodligen för att han envisas med att ha mask på sig och sitta och hitta på konstiga historier om sig själv. Men buckethead är faktiskt jävligt cool.

since i've been loving you - led zeppelin

Paul Gilbert rockar röv för övrigt. Så mycket mer än runkgitarrist. Du borde lyssna på skivan han gjort med sin morbror, Jimi Kidd. Blues för hela slanten.

Marty Friedman har ett allmänt skönt sound i mina öron, tidvis iaf.
Michael Angelo tycker jag mest låter illa... låter rätt mycket som någon random fjortis som shreddar.

Michael angelo är dock jävligt sjukt bra egentligen. Jag antar att du har sett star Licks? Snacka om att den mannen har haft liiite för mycket fritid.....

Njet, det har jag faktiskt inte. Har bara sett en 4-5 videos där han står och shreddar på ett otroligt tråkigt vis... låter illa dessutom.

ok. Men då MÅSTE du tanka star licks. Guld värd alltså. Han är dels jävligt konstig och dels jävligt grym egentligen. Har du sett när han kör "criss-cross lefthanded"?

Tommy Emmanuel.. nån låt jag inte kan namnet på..

Slash´s båda solon i Sweet Child O´ Mine.....

Oohhh satt precis och lyssnade igenom Acoustic Samurai med Paul Gilbert, dvs akustisk live-spelning från Hard Rock Café i Tokyo. Helt underbart galet bra!

Sen växer Neal Schon bara mer och mer i mina ögon/öron för varje dag som går. Såg en sån slående beskrivning av honom härom dagen; "Schon's style can best be characterized as aggressively soulful, taking obvious inspiration from 1960s-era soul singers such as Aretha Franklin and Gladys Knight, and blending them with blindingly fast bluesy runs similar to Johnny Winter and Alvin Lee. "

Ännu en gitarrist som verkligen bör kollas upp om man inte redan upptäckt honom är Steve Lukather. Ett rockigare sound med inslag av blues och en stor dos jazz är svårfunnet. Hans många samarbeten med Larry Carlton är väl värda uppmärksamhet.

MrsJones F18


huh? vad?



Förövrigt så är satriani fortfarande tråkig. Eller, trpkig och tråkig, gör dålig musik snarare. Jag spelar mest satriani på mina gitarrlektioner nu, och visst, han är ju liksom bra, men jag har då hittils aldrig hört en bra låt med honom.

ok thx 4 sharing fantalight.
Du har nog en bit kvar om du inte insett Satrianis storhet ännu ;)

Jag spela inte gittar så jag har svårt att jämnföra vad som är bra eller inte. Men självklart har jag några favoriter

Kiss - Detroit Rock City
Kiss - Love Gun
Pantera - The sleep

zulu_nation P17

trro det är lättare att jämföra då, då gillar man det som låter bra, och inte det som är svårt.

Beror ju på, det är både på gott och ont. Jag gillar definitivt riktigt välplockade och melodiska solon före extremt tekniskt avancerade. Samtidigt ter sig allt för enkla solon som lite tråkiga.

För övrigt blev jag nyfiken när jag läste igenom dina insiktsfulla inlägg igen fantalight, vad är det för Satrianilåtar du har fått spela på din gitarrlektion? För jag står inte ut med att se en gitarrist som inte har upptäckt Satriani... det är skrämmande att se :) Så, hosta fram låtnamn så ska jag tipsa dig!

PenDragon P21

Nu kör jag Midnight. Men jag ska köra Satchblues lr vad den heter sen.

Midnnight är ju fet, men är inte så speciell. Ungefär som tapdelen i Eruption.

OK, det känns som om det mest är koncentrerat på hans äldre material?
Nu ska jag droppa någon eller några schyssta låtar från en bunte skivor.

Från Not of This Earth (1986) rekommenderar jag:
The Snake
Memories
New Day

Från Surfing With The Alien (1987) rekommenderar jag:
Ice 9
Always With Me, Always With You
Satch Boogie

Från Flying In A Blue Dream (1989) rekommenderar jag:
Can't Slow Down
Back To Shalla-Bal
Ride
One Big Rush

Från The Extremist (1992) rekommenderar jag:
Friends
Rubina's Blue Sky Happiness
Summer Song
Motorcycle Driver

Från Time Machine(1993) Rekommenderar jag:
Time Machine
The Mighty Turtle Head
Speed of Light
Baroque
Banana Mango II

Från Joe Satriani 1995 rekommenderar jag:
If
Home
Slow Down Blues
(You're) My World

Från Crystal Planet (1998) rekommenderar jag:
A Train of Angels
Psycho Monkey
Up In The Sky

Från Engines of Creation (2000) rekommenderar jag:
Devil's Slide
Champagne

Från Strange Beautiful Music(2002) rekommenderar jag:
Oriental Melody
Starry Night
Chords of Light
The Journey

Från Is There Love In Space? (2004) rekommenderar jag:
If I Could Fly
Just Look Up
Up In Flames

Från Super Colossal (2006) rekommenderar jag:
Super Colossal
Ten Words
Made Of Tears
Theme For A Strange World

Så, nu har du en del att tugga igenom :)

Måste säga att Satch Boogie med Satriani är rent fasansfull. Surfing with the alien är den enda Satriani-skiva jag fortfarande äger och just den låten är ren ondska, en smaklös, duktig pastisch på Billy Gibbons i ZZ Top kryddat med ett fasansfullt gitarrljud (så ska en gitarr som spelar Blues INTE låta!!!) och tramsiga 80-tals tricks som den gode Gibbons aldrig skulle ha den dåliga smaken att använda. Ville bara säga det...

sixpounder 2:a solot... så jävla bra

jakob

Visst var det skönt att du kunde hitta en låt att gnälla på? :)
När började du bestämma hur blues "ska" låta förresten? Överlag skulle jag för övrigt snarare säga att det är mer straight-forward instrumental rock med bluesinslag. Men tack för att du delade med dig! Det är alltid ett nöje.
Vad sägs om att du tar och lyssnar på några andra av låtarna jag rekommenderade till fantalight istället? Du borde väl veta att Satrianis sound överlag varierar ungefär lika mycket som bensinpriset i Sverige.
Ja, kör på det, så kan du komma tillbaka med någon ny insiktsfull analys vid ett senare tillfälle!

jakob

ZZ tops musik under 80-talet är ju inte helt utan fasansfulla 80tals tricks :/

Även om han spelade gitarr likadant som på den gamla tiden så förstör ju alla synthljud musiken totalt.

guitar.about.com

kan ju inte rikigt hålla med om den listan :P

Nä det kan jag inte påstå att jag gör heller. Många galet sköna solon där, men placeringen blir bara fel. Ska jag vara ärlig skulle jag inte kunna göra en rangordnad lista dock... det är för svårt helt enkelt. Börja gräva i listan jag gav dig nu fantalight P15

*efter att ha läst igenom hela listan*
Många sköna låtar där, tveklöst, samtidigt är det många låtar som jag bara skrattar ihjäl mig åt... och rangordningen är enbart pinsam. Men som sagt skulle jag inte vilja göra en topp 100-lista... alldeles för stort projekt, skulle ta år.

PenDragon P21

lol, Led Zeppelin - Heartbreaker är skihöggt upp på listan. Det solot är ju hlet cp och passar inte alls in i låten.

Appropå listan, när jag såg att Pearl Jams - Alive låg högt upp vart jag lite chockad, men de tär fna ett bra solo. Väldigt mkt Hendrix.

appropå igen, såg det sjukaste jag ngnsin sett i förrgår, slog på VH1 och såg att det var Yngwie som lirade. Jag hade på gansak låg volym så jag hörde inte låte, men jag kände igen den litegrann ändå, för den lät lite grann som Voodoo Chile. Och jag tyckte att han spelade litegrann som hendrix, men sedan såg jag att det var Spanish Castle Magic. Då vart jag lite illamående. Snacka om att runka sönder en låt totalt.

Men dumma människa :D Jag sa att det var många sköna låtar där, inte att jag ansåg att alla låtarna platsade där. En låt platsar inte per automatik bara för att det är en bra grupp och/eller gitarrist.
Pearl Jams musik kryllar för övrigt av galet sköna solon.

Pendragon:Tyckte bara (av personliga skäl) det var kul att du nämde den låten eftersom jag har en personlig relation till den och alltid brukar nämna/spela upp just den för hur bluesbaserat (nej, jag vet att det inte är en ren blues men spelet är bluesbaserat och låten är ju en boogie vilket kommer från blues-jmfr med tex ZZ Tops La Grange) gitarrspel enligt MIG inte ska låta. Visst är det subjektivt men JAG tycker den låten låter som en gitarrlärarduktig pastisch på Billy Gibbons inspelad under 80'talets glada dagar när det här med god smak (enligt JAKOB) var satt på undantag...

Ja ok, då kan jag gå med på det. Det är lätt att få intrycket av att du bara letar fel annars ;)
Samtidigt tycker jag fortfarande du ska ta en titt på Satrianis nyare material, han showcase:ar ju trots allt i princip varenda genre med sin repetoar.

Ska jag vara helt ärlig var det den enda låten jag tänkte en extra gång på huruvida jag skulle rekommendera ej... inte för att jag inte gillar låten, men det finns låtar som bättre kännetecknar Satrianis stil.

fantalight: Nej, det var ju inte ZZ tops musik i stort på 80-talet (skivor som Eliminator, Afterburner och El Loco känns ju inte så fräscha idag-boogierock för MTV publiken!) som jag menade med 80-tals tricks utan Gibbons spel i sig. Tycker dock att det finns några riktiga höjdarsolon på dessa skivor, bara en sån sak att MTV spelade en låt som "Sharp dressed man" som ju slutar med ett 2-minuters gitarrsolo var ju coolt, tänk dig det idag!!!

Pendragon:Tillochmed jag vet att "Satch Boogie" inte är representativ för honom. Kan ärligt säga att jag ser mer gitarrsolon som en (viktig krydda i musik jag gillar, att sitta och lyssna på bara solon är inte min grej. Det är därför jag aldrig kommer kunna förstå en sån som Steve Lukather eftersom jag inte har någon sån helst uppskattning för den sortens musik han spelar och det gäller de flesta av de här gitarrhjältarna. Jag gillar iofs jazz som fan och där är det ju solon hela tiden men jag föredrar faktiskt saxofonsolon framför gitarrsolon, lyssnar på väldigt lite gitarrjazz. Och även vad gäller det jag lyssnar på så är det ju så mycket annat som pågår, går igång minst lika mycket på Cobhams trumspel som McLaughlins gitarr när det gäller Mahavishnu Orchestra tillexempel. Anledningen till att jag gillar Hendrix så mycket är väl främst att jag älskar hans musik så mycket och hans gitarrspel är i allra högsta grad oseparerbart från musiken. Jämför med de flesta populära band idag där man skulle kunna byta ut gitarristerna hur som helst utan att det skulle märkas...

Angående den där listan så har jag fortfarande aldrig fått det förklarat för mig exakt vad storheten i solot till "Smells like teen spirit" är... Att bara spela låtens melodi rakt uppochned har folk gjort i all evighet, vad är speciellt med just det solot??? Där är ett exempel på ett solo som inte är en krydda utan bara totalt menlöst...

Haha nej gällande det sista (och en hel del av det andra) instämmer jag med dig till fullo. Det finns inget speciellt med den låtens gitarrspel ö.h.t. Den är ett utmärkt exempel på tesen gällande att du kan byta ut gitarristen till precis vem fan som helst utan att det skulle märkas någon skillnad, då hela den delen av låten (i mina ögon) är så opersonlig.

ang saxofonsolon så är Nik turner den okrönte saxkungen. Lyssna bara på Master of the Universe från Space Ritual.

fantalight:Som den jazzsnobb jag är så tyckerjag nog att Coltrane, Dolphy, McLean, Shorter, Shepp och några hundra till är stråt vassare fast visst är Hawkwind bra som fan och Space Ritual deras bästa skiva. Vad gäller saxofoner i rock så är min favorit Stooges "Funhouse"-platta där den för mig helt okände Steven mcKay spelar sax på andra hälften. Framförallt titelspåret är sanslöst svängigt

Undrar om Nik hade nån som helst koll på vad han sysslade med på Master of the universe. Förmodligen inte, det är ändå grymt på ett lite speciellt sätt :P


Förövrigt avskyr jag saxofon. Får alltid såna hemska 80talsvibbar av det. Synd kanske egentligen.