Era hårda barndoms minnen

Inga, mina föräldrar tyckte om mig.

mina ärr e som en öppen bok!

mehh, klart att mina föräldrar gillade mig, de är bara inte uppfostrade på det svenska sättet.

jag fick min uppfostring på det arabiska sättet
jallajalla

massor. orkar inte gå in på detaljer. min pappa var alltid arg.

Jävla bra uppfostrningsmetod det där med att slå barn.
Fan, alla som slår barn borde få 10 ggr så mycket stryk igen.

När vi hade haft inbrott i bilen och allt de tagit var mitt favoritband, alla andra band o.s.v. hade de lämnat. Karaktärsdanande!

När jag var liten så slog jag den lilla idyllflickvän på dagiset, den onda lärarens favoritunge, och när hon fick nys om det så gick hon mot attack och ryckte upp mig o avbröt mitt legobyggande, o släpade in mig i en arm o satte mig i ett elskåp.
Jag minns mycket väl den lilla markeringen av gul tejp där det stod "gå ej innanför de gula linjerna".
Av ren ilska så började jag tömma en stor bomullspåse så när jag kom ut så var mina kläder fulla av bomull o min arm var ur led.


Nu har jag men för livet från den militanta kärringen!

har förträngt mkt mkt, men ngt man kommer ihåg är ju helt klart julaftonar o födelsedagar då farmor o farfar ställt in 10 min innan de skulle ha kommit för farfar supit ned sig o låst in sig i källaren....hände ju mest varje gång.

farfar ryckte ur armen ur led på mig också, men de var ett misstag (hade fel på mina leder i armbågarna o han lyfte upp mig en gång i enbart armarna...gick inte så bra) o ingen ur min släkt har rört mig, bara massa psykisk press.

samma som ovanstående.

ouf.. jag kommer ihåg en gång. mamma hade precis lackat på alla andra mina syskon, så kommer jag med nytvättat hår o sätter mig på damsugaren o ska åka på den.. som en såndär bil ni vet.
så råkar jag köra in i kaktusen som stog i hörnet i hallen förut.

jävlar va morsan blev sur, hon tog mig i håret och lyfte bort mig från damsugaren med ena handen, sen höll hon mig sådär. jag grinade som fan. sen sa hon att jag skulle va tyst men jag va inte det så jag fick en örfil också. och då blev jag tyst.

jag kan inte minnas alla gånger mamma har spöat skiten ur mig asså. förut var det bara för att jag inte passade min lillebror, som ville rymma hela tiden.
men jag var ganska vild när jag va liten, muaha. jag brukade sitta i trapphuset eller nere på gården från 09- 23 för att min morsa blev sur på mig för minsta lilla skitsak. men det va roligt, skrattar bara när jag tänker på hur jävla sur hon blev, slängde tofflor och grejer. hehe grannarna älskade säkert oss.

och en gång när min morfar skällde ut mig..jag vet inte varför, men jag tog det som en kniv i hjärtat. han skällde inte ens ut mig han sa bara att jag skulle vara tyst eftersom det va ngt viktigt på nyheterna. eller han skrek, men ändå.. så grät jag jättemkt för att jag trodde att morfar inte älskade mig. morfar <3

en gång när jag cyklade lossnade framhjulet.
sen dess är jag rädd för att cykla fort.

pappa+alkoholbesvär+drogproblem+död

pappa + alkohol i mängder .. han har slutat ge mig en smällar när jag fyllde 16..

jag spelade drakar och demoner.

nuff said.

samma som ovan + lite annat.

Bara jag som skattar mig lycklig då jag inte upplevt att någon av mina föräldrar ens tänkt tanken att måtta ett slag mot mig?

För er som genomlidit misshandel som mindre så hoppas jag verkligen att det upphört och att saker och ting löst sig på ett bra sätt.

haha inte drakar och demoner, även fast jag spelat det också nån gång.

fick också massor av "stryk" av min mamma ... men jag tycker att det är bra, nu i efterhand ... men jaa, jag var busig . mohahaha !

Vad i hela världen är bra med att få stryk?
Jag kan ärligt talat inte se några som helst fördelar med det.

Att utdela stryk till sina barn är inte att uppfostra, det är att misshandla.

Ett utvecklingssamtal när jag gick i sexan, kommer ihåg mors min när hon fått reda på att jag inte gjort mina läxor! jag skaka i hela kroppen och när vi kommit ut ur klassrummet drog hon mej i örat hela vägen hem från skolan. När vi kom hem stängde hon igen dörren med en fasanfullsmäll hon tog tag i mitt hår å skrek åt mej att jag skämde ut henne så slog hon mej med en sko i annsiktet...har förträngt ganska mycket försöker å komma ihåg de god tiderna istället när hon va snäll å tog med mej ut för att plocka vitsippor :)

Lite stryk är karaktärsbyggande.
Ungar som mig förtjänade ett slag, jag var "ur balans".
Misshandel är det när man lider av det i efterhand enligt mig.

Bara för att man får sig ett slag på axlen av ens kompis så är man inte misshandlad. Så länge man inte lider länge i efterhand som sagt.

Felici-JAH
Du är ett ganska bra exempel på varför man inte ska slå ett barn, eftersom du själv tror att det är rätt om barnet gör fel.
Karaktärsbyggande kanske, men knappast på ett bra sätt.

Man slår inte ett barn, och så är det bara. Det spelar ingen roll vad barnet har gjort, man slår det inte. Det finns vad jag vet inget som säger att barn lär sig bättre för att föräldrarna använder våld, och även om det gör det så spelar det ingen roll, det är fortfarande lika fel.

har en älskande farsa..Men konstant full..
lite jobbigt men han är ändå bästa farsan på denna jord

orka sitta o berätta om de här...men aggresivitet, alkohol, skrik o bråk, svek......

jag älskar att läsa om andras olycka

kaal gillar inte dina föräldrar dig längre?

Minns att Tv-Shop hade reklam för nån samlingsskiva, så var "Its raining men" med på skivan.

När jag var på besök hos pappa så satt jag vid matbordet och sjöng "Its raaaining men lalala" så sa pappa att det inte fanns nån sån låt, och min storebror höll med pappa! Hur mycket jag än lovade och svor på att det visst fanns en låt som gick så så sa de bestämt och irriterat NEEEJ! "Det finns däremot en låt som går Its a rainy day".

Tillslut grät jag jättemycket och kunde inte äta upp medan pappa och brorsan gick o kolla på tv :/
Jag var vär sisådär... 16år.






Nädå, jag var kanske 7-8 men ändå! Jag kan än inte idag förstå att pappa aldrig hade hört talas om låten haha. Den är ju ändäå rätt känd fick jag lära mig senare :)

hahahahaha

Hon som sjunger är ju dock en kvinna, och således straight ..
Då måste det även vara straight att sjunga på låten, den är ju gjort i helt straight syfte .. det är iaf vad jag intalar mig själv

nä nä nä ! så länge det är inte är en bög som gjort den
jag vägrar

Neeej, min pappa visste bara inte om låten!
Hade han vetat hade han inte börjat jiddra oavsett om jag verkade queer eller inte!

Och sen är jag helt o hållet på MickMästarns sida.. om en snubbe börjar sjunga YMCA då kan vi börja snacka! ;)

eexakt !

Yngst i familjen.

Min storasyster var aldrig hemma så mkt när jag var liten, så henne bråkade jag inte med så ofta. Jag hade min storebror att bråka med. Gjorde verkligen allt för att jävlas med honom. Som yngst kunde jag alltid springa till mamma och gråta, så han fick utskällningen. Till slut kom mor på mig, då var det inte lika kul. Min bror är för övrigt 6 år äldre än mig, han kunde slåss hårdare än jag. Fick en del boxar, men dom förtjänade jag verkligen som det aset jag var mot honom.

Tss.. va alla verkar ha haft lätta uppväxter!
Fattar ni inte, min pappa visste inte att det fanns en låt som gick "Its raining men".. buhu! :(

verkar som att många hat ganska våldsamma föräldrar

mina föräldrar var snälla... dock lappade mamma till mig en gång när jag var liten och bara skrek och skrek, och hon orkade inte mera, och så drog hon mig i håret när jag vägrade sluta hoppa i vattenpölar...
jag och en kompis kastade plommon på en buss en gång, plötsligt stannade bussen, och busschauffören kom springandes och jagade oss.. det var lite läskigt

kaal gillar inte dina föräldrar dig längre?

jo det är klart, men jag syftade på det th1ef sa att hans föräldrar gillade honom när han var liten.

Kaal - de är bara inte uppfostrade på det svenska sättet.

exakt vilket sätt är det "svenska sättet"?

jag hade en relativt lugn barndom... men visst hände det att man råkade ut för / gjorde dumma saker... har knäckt näsan på min kusin för att hon tog min plats i soffan. minns även en hel del stryk från morsan hahaha blev slagen med dammsugaren ett antal gånger (med det metallröret, för maximal smärta), fått diverse saker kastade på mig (skor var favoriten), mattpiskan var även en populär att-slå-barn-med-grej...osv osv. när jag hade ramlat ute o slagit mig fick jag på käften för det, med motiveringen "vafan var du tvungen att gå o ramla för???". har blivit hotad med kniv och orden "jävla kossa, jag ska skära halsen av dig". men sånt var standard, kan skratta åt det nu.

Storesyskonen gav mig en tuff uppvæxt. Kommer ihåg nær jag inte fick lyssna på moratræsk i bilen på væg till fjællen, uppvæxt som tagen ur hiphopmanualen.

ja kommer ihåg, lekte med tändstikor på en torr äng utan för en bradstation, började brinna kraftigt, släktes snabbt och effektivt, men min pappa tyckte jag va så dum i huvudet att jag fick en örfil så jag bokstavligen sat in i vägen. 

Man blir ju deprimerad av att läsa denna tråden :)

daviden P25
nu är jag ingen som förespråkar att man ska slå sina ungar överhuvudtaget men jag tycker att det är en jävla skillnad mellan att någon misshandlar sina ungar och att dom får smisk eller en örfil ibland...och jag tror att alla som upplevt båda delarna håller med mig

Lite stryk är karaktärsbyggande.

Ja, det tycks ju ha funkat bra för dig...

Demento

Man slår inte sina barn, det är så enkelt. Att folk i efterhand sen försöker motivera den stryk de fick med att "det behövdes, jag var så busig" är ju bara ett tydligt tecken på hur hjärntvättade somliga blivit. Hur fan kan man ens försöka försvara att ens föräldrar slagit en? Det är ju fan sjukt.

PenDragon P22
för det finns ju inte en möjlighet att det är DU som är hjärntvättad och vägrar se vad som finns utanför din lilla låda eller? det tål ju att tänkas på.

Haha, ok, jag är hjärntvättad för att jag växt upp i en familj som insett att våld inte är lösningen på allt? Bra där!

Jag är väl medveten om att det fortfarande är modernt att aga på somliga platser i världen, det är även populärt att äta hundar på sina ställen och könsstympning är även det högsta mode på vissa platser.

att slå sina barn är sjukt. Tycker inte det finns nåt som försvarar det.

Så varför skulle man inte äta hundar? Man äter ju alla andra djur. Att hundar råkar vara populära bland människor gör inte att det är mindre av ett djur, och därför är helt okej att äta.