Hur jag blev en man!
Jag tycker att folk är allmänt mesiga och psykiskt klena i dagens samhälle. Därför tänkte jag tala om för er kära whoa användare om hur jag gick från att vara en tumm sugande liten skit unge till en redig skogsman av grövsta kaliber.
Man skulle kunna tro att detta inträffat vid något av mina många kletiga äventyr i sänghalmen när jag blandat kroppssafter med diverse kjoltyg av det billigare slaget.
Men så är inte fallet!
Det är av min personliga åsikt att jag inte blev vuxen fören jag vid 14 års ålder fällt ett djur. I detta mitt fall en besialisk best och fruktat skadedjur, men för att ni åtm inståne skall kunna förnimma den maskuliona uppenbarelse jag fick skall jag nu förtälja hela historien.
Det var en tidig höst morgon på en för säsongen ödeö ute i stockholms skärgård. Jag hade mycket nydligen avlagt mitt jägare examens prov och skulle nu med hagelbössa i handen få följa med en bekant till familjen ut och jaga. Det vilt vi var ute efter var det fruktade rådjuret, men jag fick snart veta att det troligen skulle finnas gott av kvarlämnade katter, efter som det är ett kännt faktum att sommargäster sällan tar med sig dessa hem.
Vi började dagens jakt på den norra delen av ön. Vi såg gott om sår av diverse vilt, men samtliga var gamla eller av fel slag. Vi forsatte att systematiskt söka av trängen utan att hitta något.
Men då när vi var på väg tillbaks till jaktstugan, hörde vi ett fräsande ljud, ett fruktansvärt morrande. När jag med mina ingstingtiva reflexer snurrar runt ser jag till min bestörting ett fruktansvärd bäst, en KATT!
Jag mins vad som sagts tidigare om att katter är elaka skadedjur som måste förgöras, så jag sliter upp mitt dubbel pipiga hagelbössa och drar iväg ett skott mot katten. MJAOOOH!! vrålar odjuret samtidigt som det flyger päls och slaffs åt alla håll och kanter. Jag tror att besten är besegrat och börjar sakta sänka mitt vapen. Men då börjar katten hasa på rygg, jag lyfter snabbt bössan till axeln igen och avlossar mitt andra skott, åter igen slår det heta blyt in i besten som rycker till. Jag sänker vapnet för en andra gång och andas ut, inte en enda varelse i hela guds rike kan överleva en så heroisk mängd bly i bålen.
Utom då denna demoniska katt, för helt plötsligt börjar han hasa på rygg igen. Jag fumlar snabbt fram två av de brutalaste vildsvins sluggsen jag bär med mig, bryter bassön, laddar om, slår igen vapnet, trycker upp kolven mot axeln. Och under det heroiska strids ropet:
-"FÖR KUNG OCH FOSTERLAND"
Separerar jag bestens under del från över del, med två snabba smällar.
Då jag till min bestörthet ser hur den blodiga päls trasan försätter att hasa på rygg. Jag skall precis till att ladda om för att avgöra striden, när jag känner en hand på min axel och min jakt kammrat viskar i mitt öra:
- Titta där!
Sen pekar han på något tio meter längre in i skogen.
Där på en veranda tillen petoresk liten sommmar stuga sitter två gamla pensonärer i varsin stol, var av den ena har ett koppel i handen och är i fullfart med att veva in den blodiga päls trasan.
Det var så här jag blev en man, varsågoda att hänföras av min maskulinitet och förtälja era historier om hur ni blev män.
Alla har rätt till min åsikt.
|