Vad jag menade var alltså att de bästa släppen från 90 är bättre än de bästa från 80 enligt mig... Feta och whacka grejer kommer varje år
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Ja, OK. Alla har olika preferenser. Har faktiskt aldrig funderat på när hiphop var som mest melankolisk. Jag kan verkligen uppskatta en bra melankolisk låt, men många av de låtar som berör mig djupast i hjärtat är nog mer routines, breaks, uptempo, b-boy type ish. Som sagt, smaksaker detta. Jag tycker också att Paid In Full och Criminal Minded och de där är fantastiska, odödliga klassiker, men samtidigt var det redan då bpm:en började sjunka lite och mycket 90-talsrap i rad kan bli lite såsigt för mig nästan. Älskar en bra headnodder, men ju äldre jag blir ju mer utgår jag från Apache som hiphopmusikens epicentrum på nåt vis. Är nog väldigt individuellt vad man föredrar.
Vet inte hur vi gled ifrån Life Is Good in på allt och inget om hiphophistorien, hahaha... Hur som helst är det just det jag älskar med Nasty och ett par spår till på Life Is Good - att det är lite b-boy/b-girl shit och inte bara långsamma headnodders.
Ja, nej ber om ursäkt att jag var litet otydlig och övergeneraliserande... Men det är inte bara att jag föredrar ett tyngre boom-bap-sound med berättelser om misär utan tycker att man nästan kan skära en gräns i kvalitet där 90 talet börjat i hur tonen och utrycket verkade kräva mer av mc:s
Inser själv att det blir lite skevt när man helt sonika langar två låtar från två skivor särskilt när båda är jvligt feta och Kane låten inte är direkt representativ för hans skiva.
Men jag tycker liksom att förändringen angående upplägg ordval delivery etc är rätt påtaglig ändå, sett till det hela, då anser jag ändå att Kanes skiva var en av de som höjde ribban och är hur fet som helst, undrar om kids vet att det här kom 88a liksom:
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Haha ja, vi gled ju bort rätt långt iväg från topic-ön här och själv är jag nästan lite ledsen att jag inte kan uppskatta den här
Men det blir väl så när man börjar lyssna på hiphop runt 12-13 bast med
Nu ska jag sluta spamma tråden med yt klipp. Peace
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
My Adidas har väl iofs aldrig varit top 20 på min lista över Run-D.M.C.-låtar direkt. Gillar du inte Sucker MCs, Rock Box eller Here We Go (Live At The Fun House) heller? Gillar min Run-D.M.C. rå.
Nej, tyvärr har nog aldrig hört en låt med Run-dmc som jag gillat, får skämmas men man ska ju inte ljuga haha
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Nej, tycker inte man ska skämmas eller ljuga. Tror bara det blir svårt för mig att ta in för att Run-D.M.C. var en så stor anledning till att jag sögs in i hiphop från början och liksom ligger i kärnan av vad jag gillar med hiphop. Självklart hajar jag att Cold Crush är mycket mer "ursprungligt" och jag älskar Cold Crush också, men för mig utgår liksom allt från Run-D.M.C. Men tiden går och det finns antagligen redan kids som inte "hajar grejen" med dina Wu-grejer som sög in dig heller s.a.s. Själv är jag så desillusionerad gällande hiphopens utveckling att jag snarare gräver mig längre och längre bakåt än framåt. Old school-rappen som lät löjlig för mig när jag började lyssna på Beasties, PE, LL och Run-D.M.C. är nu bland det bästa jag vet, men det krävdes ju en del nötande, kontextualiserande och smältande, för är man van vid Licensed To Ill-soundet är Treacherous Three nästan som en helt annan musikstil.
Jag får helt enkelt ge 80-talet en till chans, det stämmer nog att kids inte är så inne på 90s tycker man kan få gubb-stämpel bland jämnåriga ibland för att man inte diggar Lil Wayne
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Graffare
2012-09-10 14:23
Jag kan inte titta på detta omslaget:
Utan att tänka på detta:
Hip-hop is still cool at a party. But to me, hip-hop has never been strictly a party; it is also there to elevate consciousness. -Saul Williams
Producent
2012-09-10 22:22
jag hade loco-motive som favorit första veckorna typ. gillar den fortfarande men som de flesta 'instant hits' så har jag väl spelat sönder den lite. nu har You wouldn't understand, en av låtarna jag tyckte minst om i början, vuxit och blivit en av favoriterna. har blivit en given del av mitt på-väg-till-jobbet-soundtrack. "fuck it imma die one day, they gon' prolly make that day a holiday".. nånting med vibben över den låten höjer mitt humör och min motivation. annars gillar jag särskilt no introduction, nasty, the don, loco-motive som redan nämnts, roses, accident murderers, vibben i The black bond.. ungefär i den ordningen. har kommit ur Summer on smash-psykosen (började plötsligt digga låten som fan under någon kort manisk fest-pepp-period i somras), Cherry wine (som var en favorit i början) känns nu ganska grå. resten av låtarna är helt okej, vissa väldigt bra i vissa sammanhang men känns riktigt lökiga vid andra tillfällen.. men dessa är låtarna som spelas mest frekvent nu ett par månader efter release/leak. MEN hursomhelst, nu för tiden släppts det EXTREMT få hiphop-album där jag gillar så många låtar längre än ett par veckor... är även något av en ljudbög och tycker att det är ett ovanligt fint, varmt och rörigt (dvs rör-igt) men ändå cleant, röstljud på den här skivan. topp 3 av nas-album enligt mig
https://soundcloud.com/jakkthemixer
Arets tveklost mest overskattade album. Det ar formodligen det basta albumet Nas slappt pa lange men det i sig sager inte mycket da det mesta han slappt det senare artiondet har varit av ganska lag kvalitet. Albumet ar vart en stark trea, mojligtvis en svag fyra, men det ar for mig obegripligt att recensenterna varit sa generosa med betygen. Albumet innehaller pa tok for manga tveksamma latar for att fa hogsta betyg. Beatsen ar inte daliga, men de ar heller inte speciellt bra. Det kanns som att recensenterna hoppats pa att Nas skulle leverera ett klassiskt album och att de gett betyg darefter. Aven ni som gillar albumet och anser att det fortjanar ett hogt betyg maste medge att det innehaller ett antal daliga latar (summer on smash) samt ett stort antal mediokra latar (Reach out, Cherry Wine). Jag hade mojligtvis gatt med pa att ge skivan en fyra om de allra varsta missarna tagits bort och ersatts med sparen fran bonusversionen. Beatsen ar overlag relativt trakiga, forutsagbara och ofta mediokra. Nas hade kunnat gora det har intressant genom att anlita lite nya producenter och kanske ta lite risker, men nej. Hans texter och delivery ar sjalvklart bra, men ar samtidigt en repitition av allt han tidigare gjort. Som vanligt ar Nas fullkomligt kluven mellan sin identitet som pengahungrig pimp/ganster och filosof/revolutionar. Det ar for mig fullstandigt obegripligt hur nagon kan satta detta album over El-P's C4C eller Killer Mike's R.A.P Music. Tva orginella album som skiljer sig fran det mesta som slappt bade beats och text massigt.
Jag har försökt ge plattan några chanser till men den faller mig verkligen inte i smak. Jag sticker ut hakan och säger att det är nas sämsta skiva ! Skivan håller absolut inte lika låg kvalitet som de dåliga spåren på tex I Am och Nastrad. Men alla nas album har ändå haft någon riktigt jävla fet låt som man kan lyssna på om och om igen, vilket jag tycker att Life is good saknar helt. Ingen av beatsen faller mig i smaken alls faktiskt. I Am hade "Nas Is Like", Nastradamus hade "Shoot 'Em Up" även Untitled och Hip Hop is Dead hade några riktigt jävla bra låtar. Men på Life Is Good lyser de med sin frånvaro. Att ingen inte hjälper nas att välja beats förstår jag inte, för en bra MC är han. Till och med värdelösa skitartister som Rick Ross, Lil' wayne m.m. kan lyckas få till någon fet låt, hur kan då nas misslyckas så fett?
How can hip-hop be dead when wu-tang is forever?
Till och med värdelösa skitartister som Rick Ross, Lil' wayne m.m. kan lyckas få till någon fet låt, hur kan då nas misslyckas så fett? försök själv att leverera i över 20 år så får du se hur svårt det kan vara :)
jag menar.. hur många artister (inom vilken genre som helst) har du sett leverera musik på hög nivå 20-år i sträck utan uppehåll?
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Vill bara tipsa om sajten rapgenius.com - crowdsourcad förklaring av rap-texter där ibland även MC:s själva bidrar. Att här gå på djupet och bryta ner lyricsen i olika NAS-låtar där har verkligen hjälpt mig förstå hans texters djup och storhet. Tar bara ett exempel från nya plattan: http://rapgenius.com/Nas-no-introduction-lyrics
Allt jag ville var att få tag på lite Trocadero...
Har försökt lyssna på både El-P och Killer Mike men det är verkligen inget för mig.
Life Is Good är förmodligen årets platta för mig. Det är definitivt den jag lyssnat mest på under året iaf men har just nu en hel del konkurrens från Roc Marciano, Action Bronson, Kendrick och Benificense. Vi får se vart det barkar efter julhelgen då jag lägger årslistan.
nas sämsta skiva! haha
Fuck That Serato MP3 shit! Keep It Dusty!!! THD KREW<br> http://www.myspace.com/dj_grass
Vill bara tipsa om sajten rapgenius.com - crowdsourcad förklaring av rap-texter där ibland även MC:s själva bidrar. Att här gå på djupet och bryta ner lyricsen i olika NAS-låtar där har verkligen hjälpt mig förstå hans texters djup och storhet. Tar bara ett exempel från nya plattan: http://rapgenius.com/Nas-no-introduction-lyrics känner till sajten, men jag tycker folk glorifierar hans lyrics i albumet bara för att det är Nas, hade det varit en vanlig rätt okänd mc som hade släppt exakt samma material istället så hade folk inte sett lyricsen på samma sätt. för många fillers också.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.