Vad har jag för alternativ?

Lättast är ju självklart utbildning eftersom det är det dom flesta förskolor söker.
Finns ju självklart undantag, vilket är bra!

Har inte läst hela tråden, bara ögnat igenom förstainlägget. Behörighet är skitsamma, iaf om du inte tänkt plugga på en gång.

Du kan antingen söka reell kompetens (då gör universitetet/högskolan en bedömning om du ska anses behörig eller inte), alternativ två är att du har godkänt i Svenska A och B, Engelska kurs A, Matematik kurs A och Samhällskunskap A samt jobbar motsvarande halvtid i tre år, då räknas du som behörig utan att behöva läsa in jättemånga poäng för att komma upp i magiska 2500/2250 liksom.

Folk är ju HELT jävla sprängda i huvudet.

Kikade i jobb för en lat person - också förut och blev också då slagen av häpnad av vilka jävla gymnasieBÖGSidioter som knaprar ihop såna störtblåsta jävla världelösa inlägg.

FYfan.

Jag har aldrig någonsin varit med om att någon arbetsgivare kollar betygen från gymnasiet? Tror det sker extremt sällan.

Och det finns inga som helst belägg för att han har ADHD heller, han talar om omotivation inte koncentrationssvårigheter? Det är ju ointressant för honom!

För min del är det helt jävla obegripligt hur folk helt jävla omotiverade kan plugga sig igenom ÅR bara för att "man bör" utan att ens SJÄLVA kunna känna en bra känsla för det de pluggar och varför. Man ska göra det som känns rätt för sig själv, och att folk ens uttrycker meningar som om han är helt jävla KÖRD för att han inte vill plugga i gymnasiet är ju så jävla trångsynta och som uppenbarligen blint jobbar i samhällets maskineri och totalt saknar fantasi, vilja och skaparlust för att kunna se utöver sin egen nästipp.

Man ska alltid se in i sig själv för att känna vad som känns bra och rätt. Jag tror alla som jobbar inom psykiatrin kan hålla med mig om att det är vi som ska passa in i samhället, inte att samhället ska passa för oss människor. Och att skälla ut en kille som inte vill det alla säger att man måste är ju fan så jävla vidrigt. För det är ju inte rätt för honom? Lyssna på människan för i helvete!

Om medmänniskor istället peppade honom att se in i sig själv och känna vad som är rätt så skulle han säkert ha lättare att hitta något som kändes bra. Han fattar ju att han måste plugga eller jobba, det är ju inte en fråga om det men det är ju FAN så jävla förståeligt att när han känner sig omotiverad och inte har lust så passar det honom där han måste anstränga sig så lite som möjligt.

Jag tror iaf att trådskaparen kommer klara sig ypperligt i livet så länge han känner efter på sin egen väg i livet vad som känns rätt och följer det. Och kom ihåg, man är ett gruskorn i maskineriet så fort man inte vill göra som folk säger att man bör osv. Folk som förklarar det med att "men jag tycker också det är tråkigt men jag gör det ändå"-tänkande, det är DOM som borde fråga sig själva varför i helvete de pysslar med någonting de känner är tråkigt? Oh my fucking god.

När man kommer på vad man vill göra i livet och om det inkluderar en lång avancerad utbildning så är det säkert svårt och kämpigt ibland men det jag menar är att då gör man utbildningen för att man själv vill det. Och då blir känslan totalt annorlunda och de saker som kändes tråkigt förut är då inte tråkiga på samma sätt längre. Så ni som talar ur det perspektivet att "det är tråkigt men jag gör det ändå" är det lite synd om för att NI inte inser vadfan ni pysslar med.

Jävla idioter som sprider eran dumhet och trångsynthet. Man är ju dum i huvudet om man inte förespråkar att man ska följa sitt eget hjärta.

nuss F27

Nice skrivet, du har rätt. De skulle va skönt o säga det du skrivit i direktsändning in "ya face" till alla svenne bananer där ute.

Man måste nog följa både hjärtat och hjärnan misstänker jag.
Jag håller med Nuss, men samtidigt kan det ibland i långa loppet i dagens samhälle vara bättre att "lida" igenom gymnasiet bara för att ha det på pappret. Också för att kunna studera vidare. Alla jag känner som har studerat på komvux säger att komvux är både svårare och tråkigare än gymnasiet.
Jag har varit på över 100 arbetsintervjuer, endast en gång har de frågat mig vad jag hade för betyg.
Jag studerade vidare 5 år efter gymnasiet och det var första gången som jag tyckte att det var kull att studera. Under mina 12 år i skolan tidigare har jag aldrig tyckt att skolan har varit intressant.
Jag tycker inte om att arbeta, men det måste man; för att få lön, semester, tak över huvudet, pension.
Om jag kunde välja mellan att studera hela livet eller arbeta, så hade jag valt det första.

Det är ju MYCKET lättare om man har en gymnasieutbildning, betygen i sig är dock inte lika viktiga.

Fan, ibland så undrar jag vad som hände med barnen förr, innan det fanns gymnasiekompetens och lärarutbildningar. Vad hände med pedagogiken?

Att jobba med barn kräver, enligt mig, i första hand kunskapen om hur det är att vara barn (en viss barnslighet, barnasinne eller vad det ska kallas). En förståelse för hur barnen känner, och någon form av aning om hur barnen ser på en som förebild. Utbildning är en sak, verkligheten är en annan. Hellre ser jag förskolelärare som är helt outbildade men brinner för det dom gör, än förskolelärare som är välutbildade men inte förstår vad som händer utanför böckerna som lästs osv.

Och hur jag fick jobbet vet jag inte, jag ringde på en annons och fick komma och hälsa på. Skrev ut papper på att jag inte är pervers (utdrag från brottsregistret alltså), och sen dess har det rullat på. Jag trivs, barnen gillar mig och resten av fröknarna (som man säger) verkar väldigt nöjda.

Hellre ser jag förskolelärare som är helt outbildade men brinner för det dom gör, än förskolelärare som är välutbildade men inte förstår vad som händer utanför böckerna som lästs osv.

word

Håller med nuss fullständigt. Det är jättevanligt med folk som pluggar upp sina betyg på komvux eftersom de inte inte klarade av gymnasiet.

Gör det som känns bäst för dig, är nog det enda tipset jag kan ge dig.

Det där är skit. Utbildade lärare ska såklart ha jobben, inga jävla lekmän. Bustar inte 4 år på universitetet för att flippa burgare när jag kommer ut.

Inga ickeutbildade lärare kommer att anställas i framtiden, varken i grund- gymnasie- eller förskolan. De som nu jobbar utan behörig utbildning kommer att få jobba vidare men kompletteras med nödvändig utbildning fram till 2015 då det ska vara klart.
Detta ingår i den av regeringen godkänd skolreform som är den största reformen på många år inom skolan.
Är inte jätteinsatt och hittade ingen bra länk men det kommer inte gå att få anställning på förskola utan att ha gått lärarhögskolan iaf.

OnT
jag kände väl ungefär som du i din ålder och har inte gjort väldigt mycket mer än att jag plugga upp mina betyg in my early 20's. proriterade annat helt enkelt. Först NU ska jag börja läsa högskola och "bli nått", surt sa räven (dvs jag) men vettifan vad som hade varit bäst, anser att jag gjort och upplevt mycket kul jag inte hade gjort annars.
Vad jag lärt mig är dock att oavsett vad du gör är självdisciplin är A & O, lathet gets you nowhere.
Lycka till

Tackar hjärtligt för infon, inte hört om det faktiskt. Antar att jag hade hört det förr eller senare, men nu kan jag säga "Jag hörde det!" när det tas upp. Får se om jag känner för att plugga eller sadla om till något annat, har många mål och funderingar... Har faktiskt kikat lite på utbildning inom förskola, pga lönen (som blir bättre med utbildning).

Fletch

Du tror inte att en utbildad är mer attraktiv då? Beror iofs på vem som bestämmer, går nog att spara in på lönerna med outbildat folk.

Jo, det klart det är så. Men det är skit. Vet inte hur många kassa outbildade lärare jag haft i mina dar, men alla har varit crap. Sen finns det såklart undantag som bevisar motsatsen. Men jag vill åtmonstone att mina har utbildade lärare. Inte några som bara "brinner för sin sak" för då kan dom lika gärna gå på lekis.

Brinner du för din sak borde du väl vilja utveckla din sak? Right?
Jag menar, hur vet du om du gör rätt med kidsen när du inte ens vet vad rätt är? Min förskolelärare skällde ut mig när jag tog för mycket spenatsoppa, lät mig sitta ensam vid ett bord och äta upp allt. I hennes ögon var det kanske rätt pedagogik, men inte utifrån de studier som gjorts.

Back in the days kunde ju vem som helst bli lärare, känns det som. Verkar ju som att det är så idag med, tho. Och jag säger inte att en akademisk examen är lösningen, men åtminstone att de utan någon kompetens får läsa lite böcker, lära sig om barn. Lära sig olika övningar som är bra för ALLA barn osv.

Common sense räcker bra långt, det är barn som ska bli vuxna människor en dag, är inte mycket mer än så. Det jag vet ska dom en vacker dag veta. Grejen är ju att förskola inte är hälften så mycket om lärande som det är om lekande, barn ska få vara barn.

Insåg f ö att det kan ha skett ett missförstånd, förskola = dagis (1-5 år gamla), men ni kanske ser det som "sexårsverksamhet"? För officiellt heter det ju inte dagis, därför jag stått på mig om att det är en förskola. Blev det bättre eller har ni varit på samma plan?

För isåfall (om missförståndet är korrekt uppfattat) så har jag inget att säga egentligen, klart att lärare ska vara utbildade. Sexårsverksamhet är ju inkörsporten till skolgång, allt därifrån och uppåt kräver enligt mig kunskap om pedagogik osv osv.

Att sätta någon ensam vid ett bord för att den tar för mycket mat är ju inte ens rimligt, jag gör vad som är rimligt. Om jag är osäker frågar jag någon av de utbildade anställda. Oftast räcker logik.