Har folk blivit tråkigare eller är det bara jag som blivit gammal?
Jag vet, jag vet. Den här tankenöten är så uttjatad, söndertuggad och vändstekt att hälften kunde vara nog och bli över. Jag vet det. Redan på de gamla grekernas tid, satt ja, eh, gamla greker, inknökade bland massa idioter och hade exakt samma funderingar. Så varför skapar jag då en tråd som snor dyrbara minuter av din dyrbara tid? Svaret är enkelt. Jag är helt enkelt sjukt nyfiken på vad ni unga, pigga människor har för tankar inom ämnet.
Min teori ser ut så här. Sedan introducerandet av internet, gratistidningar och andra kostnadsfria kulturkanaler har folk blivit mer intetsägande. Diskussionerna lyfter inte riktigt. Orginaliteten är borta. Alla sitter hellre och citerar tidningsartiklar, tv-program eller korniga videoklipp. De är rädda för att oavsett vad de säger, kommer någon jäkel antingen att försöka toppa historien genom att hänvisa till "en sak jag läste/såg/hörde igår på nätet/tv/radion" eller att de redan läst/sett/hört skiten. Det är som om samtalsmaskineriet har hakat sig helt enkelt, att det fastnat på vägen/i halsen och att poängen aldrig riktigt vill komma hem. Jag tror tyvärr att de flesta människor känner igen sig i denna beskrivning.
Sen har vi grupp nummer två. Människor som är helt komfortabla med att snacka om sig själva i ett par timmar, vräker ut sitt liv i offentligheten och på riktigt tror att en iPhone kommer att lösa någonting. Kort och gott. De som köpt hela livsstilen med både hull och hår och nu kör framgångståget med huvet nerstoppat i sanden och håller i för allt vad tyglarna håller. (Grupperna är på ett ungefär lika tråkiga.)
Ja. Det är teorin i väldigt korta drag. Vad säger ni?
Har folk i allmänhet blivit tråkigare eller är det bara jag som blivit gammal?