Min efterfest med Obama!

Min efterfest med Obama!

skrivet dagen efter att obama vann valet i usa, av mig.

Alla sager att Obamas segertal igar i South Carolina var det basta han gjort. Jag onskar att jag hade hort det.
Jag stod kanske tio meter fran honom men horde absolut ingenting – publiken var for euforisk.

Lyckligtvis fick jag tillfalle att hora honom i en lite mer intim miljo nagra timmar senare.
Efter den fullsmockade valvakan pa Metropolitan convention center (flera tusen personer vantade utanfor) hamnade jag pa en anspraklos liten pub pa Gervais street, huvudgatan i Columbia, dar Obamas kampanjarbetare ordnat en inofficiell efterfest. Det var inga andra journalister dar, och inte en enda fotograf, bara Obamas personal. Jag satt i baren med min press-badge instoppad langt innanfor skjortan och pratade med ett gang kvinnor i 50-arsaldern som tillbringat hela dagen med att knata runt och knacka dorr for att fa ut valjare i Columbias samre bemedlade omraden.

Efter ett tag borjade en av kampanjarbetarna halla ett tacktal som lite abrupt avslutades med "So, let me introduce the next president of the United States..."
Sa kom Obama gaendes, trangde sig igenom horderna av oldrickande, 22-ariga volontarer, klattrade upp pa en liten stol och holl ett langt, hjartligt tacktal till sin organisation.
- You know, they said to me when I came here, that this is not how you run a political campaign. You're supposed to give money to the right people, talk to the right politicians, talk to the lobbyists. But we decided to do something else. Today, we've been going door to door, making phone calls, talking to the voters, one by one. And it turned out... okay.

Det kulminerade i kaos, Obama improviserade lite fritt baserat pa sitt klassiska "Yes we can"-speech. Överlyckliga kids som flugit ner från Vermont kramades med 70-ariga tanter fran Georgia.

more to come!