Låt mig posta en jävla dikt nån gång då!
Okej, förra tråden fick 3 turer till papperskorgen i konflikter mellan admins och moderatorer. Ni kan väl bråka klart innan ni flyttar runt folks trådar. Detta är hela dikten, den är inte förkortad eller något annat och ni ska väl för fan inte bestämma hur lång en dikt får vara för att vara kallad ett alster, session eller vad ni nu vill kalla det. I synnerhet inte om folk ska skriva haikudikter. När in i bajsen såg ni en Haikudikt på 16 rader sist?!
Här är dikten och jag lägger den här eftersom den strider mot lyricism reglerna, enligt er själva. Så snääääälla, lägg av nu.
Emil Brikha - Än.
Här är texten:
Inget, är vackrare än, än. Än är det lilla lätet som smyger sig ut från tveksamhetens begynnelse eller än... delse. Än, finns det tid. Än, finns det hopp. Jag har inte masserat dina fötter, än. Det som först nekats kan bejakas genom ett än. Ensam står än helt meningslöst, men... ett än efter jag har inte gjort nåt, visar vilja och en tanke om att jag ska göra något, sen.
Jag ska göra något, nu.
http://www.LQP.se - The Portal To Self (ehm, myself, that is)
|