För dina rötter till nuet tar aldrig slut i jord
greppar pennan och målar med min själ en stund
känns som om mitt skepp har gått på grund
känns som jag ständigt springer genom svart natt
på jakt, efter mig själv för att återfå kraft
har lärt mig att i korta ögonblick se mitt sanna jag
bortom hjärnans svar, i ljudet av mina andetag
där nånstans finns jag, han jag behöver bli igen
får inte ta hjälp, jag behöver göra detta själv
livet kan i ena stunden vagga dig till sömn
för att sen helt plötsligt bli en ständig mardröm
antagligen, för att vi är som majoriteten
förvirrade själar för lata att finna hemligheten
till sann lycka, en lycka då du inte behöver något mer
än dig själv, din själ, det låter sjukt, ja jag vet
men föreställ dig det, att inget kan slänga av dig från din tron
för dina rötter till nuet tar aldrig slut i jord
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|