Kära dagbok..

Kära dagbok..

Kära Dagbok.
Tisdag 8/2 20:41

Drar mig tillbaka i tiden, till mina struktiva minnen.
Men de finns vissa minnen som har tagit plats i himlen.
Blundar, lutar mig tillbaka, känner av saknad.
Vill leva i då-tid, vill aldrig mera vakna.
För när man va barn fanns de inga problem.
Inga riktiga rätt eller fel, inget korrupt system.
Som liten, hade man blåmärken men man va ändå hel.
Och dimman då va kondens av vatten.
Men idag är de kemikalier som gör att solen skinner om natten.
Vill kunna vakna upp av en doft från pannkakor och sylt.
MEn drömmen krossas när jag ser ett knarkkvater är fyllt..
Med torkskar, sprutor och blod..
Vafan är de här.. jo de är här jag bor.
Vad har hänt med den grabben som man va förr?
Har gått alla vägar.. men nyckelen passa bara till en dörr.
Kunde ha kämpat mer, men man slog först och fråga sen.
Min själ är inte ren och hjärtat dött som sten.
Och såklart man är efter klok...
Jag har vridit, vänt och bytat blad i min bok.
Men ändå så tar denna sagan slut i min dagbok.
Här lever jag, så lever jag, men var e mitt liv?
Siktade efter en smula av en kakbit men fick inte ett skit!


Men vänliga hälsningar.