Virvlande tankar
Jag vill få upp den där gnistan, få upp edlen, den brinnande branden, men det är svårt när man spelar sitt liv med 7-2or på handen, min lycka rinner ut i sanden, för mannen, jag är trött på att leva livet i ensamhet och jag är trött på att leva livet som en ljusgrå lek, jag vill uppleva krärlek, jag har drömmar, jag drömmer, men drömmarna kommer aldrig att slå in, jag tänker, lägger tankar på tiden och tiden, den står bara still, jag vet jag kan, om jag vill, måste klättra to the top of that hill, men jag är fastkjedjad, i mitt olyckliga jag, och jag känner mig svag, men alltid lycklig ett tag, men aldrig längre, det går som intervaller, jag känner att jag faller och faller, det blir kaos inombords som expanderande kravaller, så nu står jag här, utan att ha tagit tag i nåt, för tiden har gåt, så långt att stigen har delats i två, vilken väg ska jag gå, vilket håll, jag har gått in väggen, självförtroendet är lika med noll, har inget koll.