Ett hjärta som kämpar för överlevnad
En dikt som skrevs ihop någon frustrerad natt, var lagom nöjd med den.
Jag vågar inte fråga någonting. Vet att inga positiva svar finns. Vet att allt är åt helvete hur jag än gör. så säg mig vad har jag att leva för? Allt jag säger blir sedan ångrade ord, försöker se helheten men situationen är för stor. Hur ska jag förstå någonting när ingen förklarar? För allt jag hör är bara folk som klagar, skriker, sviker och bygger lögner av skiten. Och allt jag säger emot går rakt ut i tomma intet.
Ingenting jag gör blir rätt men jag bryr mig inte längre, jag vet att hur jag än gör så förväntas det att vara bättre. Tårar rinner, brinner bakom ögonlock som svider, försöker ta mig till minnes att jag gjorde något fel. Någonting som gjorde att allt det här las över på mig, depressioner drar ner mig, sårar dig, dödar mig.
Hatar att behöva hålla fast vid en trasig lina, brister när som helst och problemen blir mina. Känns som hela jävla världen slåss här inne, kan inte peka ut vart smärtan sitter - den är överallt. Inom mitt tunna lager av hud, så växer en ångest, brer ut sig stort och fyller mig med skuld och ånger. Allt jag sagt, allt jag gjort, allt jag andats, blir helt plötsligt fel och jag hatar att andas.
Någonting som konstant håller mig vid liv, blir det jag hatar mest, så ilskan går ut över min familj. Som inte förtjänar skiten som finns i det här dumma huvudet, vill slå ut tankarna, leva för dagen, leva i nuet. Inte gå och invänta en död som förr eller senare kommer, behöver bli av med all den här skiten och min dödsångest.
Ta mig ur depressionen, inte sjunka längre ner, behöver någon som tar tag i mig och säger att det räcker. Ni säger att det kommer gå över av sig självt, men jag vet att det är era förbannade lögner. Så jag litar inte på någon som förvränger, vrider, vänder på sanningen som jag förväntas ta ansvar för, men tala om hur fan jag ska stå ut den här dagen.. när allt inom mig har dött.
Just nu rinner tårarna här inom mig, dom tömmer mig, och allt som finns kvar just nu, är ett ekande ljud i min hjärna, och hjärta som kämpar för överlevnad.
And I was better where I was miserable, why didn't you leave me there?
|