Min första text (Storytelling) Jo, satt och lyssnade på detta beatet och blev sugen på att skriva något för första gången. Så här följer en liten historia. Jag vet att det förmodligen finns mycket att förbättra, därför lägger jag upp den här så ni kan berätta för mig vad jag ska träna på.Vers 1Sara är 12 år ska snart börja sjunde klassSen dagen sexan slutade, har det varit mycket snackAlla har förväntningar på vad som komma skallEn sommarnatt, sen börjar skolan strax,Sara går till skolan, med korta tights och mycket sminkHon brukar inte sminka sig men hon tycker att det blir fintEller i alla fall så tycker hennes vänner såOch hon vill inte vara den som sticker ut ur mängden eller såSara har aldrig rökt, snusat eller druckit spritMen det är bra skit, så nu är det upp till bevisUtanför skolgården står barnen med cigaretterSara vill inte vara sämre, så hon följer med sina vännerBakom redskapsboden, det är där man rökerSara försöker men hostar bara upp rökenFörsök en gång till säger en annan killeSara vill inte, men tänder ändå på cancerpinnenSen frågar samma kille om sara vill hänga medPå en fest ikväll, Sara svarar gärna detJag kan fixa något till dig att dricka om du villSara blir förvånad, men nickar till som om hon villSara har vart på fest förut, men det var utan alkoholMen nu är det på riktigt, vi får se vad Sara tålHon frågar sina vänner om nån annan ska va därDe flesta svarar: nej min mamma sa nejSaras mamma säger ingenting för hon kan inte prataHon bor sen två år tillbaka granne med Sankte Per på himmelgatanSaras pappa tillåter festerFör han har inte en jävla aning om vad som egentligen händerEn timme kvar, Saras sminkar sig för fulltNuförtiden sminkar hon sig mycket mer än förutFör om Sara ska ha kvar den status hon vill haMåste hon anpassa sig efter vad dom andra vill haVers 2Sara är 12 år och ska nu gå på sin första festStörst och bäst, dricka mest, det tycker Sara låter rättHon träffar samma kille som hon pratat med förutHan säger: hey snygging här är spriten min bror köpt utSara tycker det ser gott ut så hon öppnar flaskanHåller andan och dricker ur den ända tills hon svamlarPlötsligt blev livet mycket enklare och skönareHon tänker inte på att denna drycken kan döda enKillen kommer fram igen och säger hejduJag heter David kan inte du och jag gå utJag vill prata med dig, jag ska visa dig nåtSara lever på rosa moln så hon tänker "why not"David tar henne i handen och går iväg efter en grusvägNu ska jag visa dig något du kommer tycka är superHan stoppar handen i fickan och tar upp en påseHär, testa sniffa det här, det är underbart du måste!Sara tänkte inte klart, det insåg hon efteråtHon hade bara en jävla tur att någon ringde 112För hon kunde ha dött om det inte vore för AdamSom bankade skiten ur David när han såg vad han gjorde mot SaraAdam kom till sjukhuset och hälsade påHej, förlåt om jag var hård mot din vän eller såMen det såg fel ut, kunde inte bara se påDet är lugnt sa Sara, du är min HeroSara kollade på Adam, men tänkte det va inte löntFör hon visste att Adam, han var en riktigt töntHan var med i mattelaget och älskade skolanDet hade Sara gjort förut, men nu hade hon mognatFör hennes vänner hatade skolan och polisenVissa hatade livet, de flesta hatade hela skitenSara mindes vad mamma tjatat om när hon va litenLåt aldrig den coola killen gå före de kloka snilletVers 3Sara är tillbaka i skolan som en vildingHennes status är nu högre än empire state buildningHon blir bjuden på minst en fest varje helgVärlden faller sakta samman, som en vackert regnSara är sen till skolan så hon springer genom korridorenKrockar med en kille som genast läker alla sårenHan säger förlåt, jag var påväg till en salSara resar sig genast och ger killen en kramHon har glömt sina bekymmer och ser Adam i ögonenHon tänker för sig, dessa ögon kommer döda mejSen vänder sig Adam, och går därifrånMedans Sara står kvar, och fäller en tårFör hon tänker för sig själv det kommer aldrig att gåHan älskar ju sitt liv och jag älskar alkoholDet är en kombination som en relation inte tålI alla fall är det så Sara tänkerAdam visar aldrig känslor, så Sara vet inte allsOm Adam känner lika mycket, eller i alla fall litegrannHon orkar inte undra, och vågar aldrig frågaHon skulle bli alldeles för sårad om svaret inte gladde bådaSamma kväll tar Sara ett jobbigt beslutHon går in till sin pappa och kramar honom mjuktJag älskar dig pappa, det vet du nuOch förlåt om jag inte har sagt det förutSen går hon in till sitt rum där hon har förberett alltEn pall mitt på golvet och en snara runt sin halsHon tänker på Adam och sparkar under pallenSen dör hon med en bild utav Adam i skallen