ord från mitt huvud regndroppar faller från ovan och träffar mitt huvudkänner mig kluven i själen jag träffas av åskan kan inte känna mig lovad, träffas av motgången från det mörkaste hålentittar mot månen och jag ser ett ljus, fast det är svårt att komma dithindras hela tiden av tiden som inte ger mig tid att hinna ditjag har varit inne i den djupaste dalen som har dragit mig hittill den jag är i dag, jag ser ingen ljus framtid...jag dras hela tiden av ångesten inni själen, den tär på migfast ingen ser de, svarta ögon reflekteras mot era ansiktenmitt kroppsspråk måste säga nånting, eller är jag en vandrande dödni ser mig rakt igenom som om jag vore ett spöke, hjälp mig någonjag har fastnat i livet och jag ser portöppnade ögonen för längesen, men ser ingen vändgränslångtidsbunden jag svär -de bränns de känns- lilla grejjen tyckte man då man va ju cool och såfittan knyckte mitt liv å satte mig i ett klister-som må å få- men ingen kan fucka ditt huvud register som denna, den ställer till mer problem än vår stadsminister typ varje kväll för att kunna sova du va tvungen gå -på en rastvistelse- ute i skogen hällst för ingen fick veta, -få som redan visste-vad som försegick i våran umgängeskrets, -den va bäst..-vi tänkte ju aldrig på konsekvensernavi ville ju bara ha roligt å känna på konstverkernajag önskar idag att någon av oss hade ett sjätte sinnemen, gjort e gjort och nu är det ett minne jag andas ut, och jag åker i väg svanens vinge