DMAt - en kärlek så bortglömd...
Vi gör alla våra val här i livet
som vi ångrar mer & mer med tiden
Vi dämpar ångesten med spriten
men innan vi drömmer oss
bort för natten
hör vi skriket
Från den vi sårade..
För,
Inget kunde stoppa adam att ta en bit av frukten
& han ser nu att bakom paradiset vilade mörkret
Och all ångest han känt transformeras till ilska
aldrig mer skall denna person höra en fågel kvittra, för
När dessa två år blev lika uppskattat som luften du andas
sänkte adam garden och tappa lusten till andra
Men i andra änden var det redan på tal om förhållande
du pissar på någon som redan är under ytan som holländare
Men kanske är det så att vi båda tappa fotfästet
för jag fortsätter att bränna ner varenda bro jävel
& med ren desperation skriker jag ut musiken
inga hattar av- inte ens ett ljud av publiken.......
Men ska jag då skratta eller gråta
när du "älskar" någon som
du inte ens har känt i en månad
Du är död i mina ögon, skulle jag någonsin se dig
skulle jag klösa ut mina ögon & de lovar jag så länge ja lever
Det är PRECIS så jag vill känna, men inte känner
hur ska man då klara sig, under en vinter utan värme
Klart jag målar upp bilden av något sorgligt
när allt jag gör bara känns mer och mer jobbigt
Gråtoner över den tidigare så färgglada bilden
att vara den som utåt sågs som den värdsvana killen
Men då att gå till någon som bara vill sitta på rummet
stiga upp, skola och jobba.. för att flippa på klubben
På fredagar, och allt detta bara för att... jag
Var & letade efter svar bland platser folk varnade om, stod
rakryggad beredd att möta mina demoner, men där stod banan tom
MÖT MIG! skrek till jag föll i gråt, vill bara Hata hon
men inget väger upp för hur mycket som jag saknar hon.........
någonting jag suttit och slipat på till och från men idag kände jag bara för att skriva "klart" den... Släpp lite kritik över skiten, bomba mig... suttit för länge nu så vet inte ens om den går att förstå längre ;P
En kantstött pelare som inte pallar trycket
Har tankar om nåt större skiter i vad alla tycker
|