Ber en bön, att förhållandet inte får dö.... Jag har gjort ett misstag och får betala där efteroch hädanefter får jag sitta själv vid lägereldenVill inte veta av mig själv, men jag är bortomräddning, och klarar inte av att vanka i hopp omEn vändning, när jag själv inte vill fatta detvill inte fatta det, vill dräpas och sakta medJag ber om svar, tittar mig i spegeln och slog tillskriker: MEN SVARA DÅ! och sätter mig ned blodigsitter på mina knän & hänför dig mitt hjärta & pistolhursom, slutar detta kapitlet med smärta och utan sidorVill du inte döda mig så tar jag själv upp kampenefter ha sett min döda kropp välla uppför strandenOvanifrån i flera timmar, bara sover och vill dö,ber en bön, för jag vill inte att förhållandet ska dö"Danieli est judicium ad quondam cruentus mors"och vill inte säga annat än det var äkta & förlåtJag var självisk och tänkte inte, var trygg och säkerinte som i början när allt var nytt, & jag blyg och rädd gärna feedback.... säg vad som saknas, är den inte nog personligt... tackar och bockar i förtid, behöver verkligen det..