App - så jävla trött
jag är så jävla trött
på att relationer är ekvationer att räkna ut
ett par möten, kramar, kyssar, är vi kära nu?
menanden leenden och vi ses igen
men, när gör det oss till mer än vänner?
är trött på brudar som tror man raggar när man bjuder på en drink
när man vet att dom går ner på knä och suger för en till
trött på att se polare blanda tabletter med sprit
för att få se andra aspekter av livet
började med alkohol och cigaretter som liten
sen blev dom lite äldre, testade hasch
inom ett halvår festade dom dygn i sträck, väcka på tjack
så trött på att varje gång man tog upp det med dom
blev dom lacka och gick ut, men dom fattade till slut
att dom var fast i ett missbruk
nu är dom åtminstonde rena för stunden,
men jag är trött på att oroa mig över
att hitta dom med näsan nere i pulver
trött på folk som inte fattar att livet för förbi för fort
som tjatar om studielån och utbildningsår mot en skrivbordstol
barnvagnar, matkassar och icakort
trots att det alltsammans tillhör en helt annan tidsepok
så jävla trött på att lyssna, på diskussioner
där poängen finns längst in i skåpet, högst upp på hyllan
trött på att inte folk förstår att dom har huvudet
för högt upp i himlen när deras sinne befinner sig bland rötter i myllan
för trött för att lyfta på mina fötter och flytta
när situationen inte passar, och vad spelar
det för roll när direktionerna är för nån annan?
men trots min synbara passivitet
är mitt sinne satt i konstant aktivitet
en inflation av ett jävlar anamma
här för att stanna ända till slutet på vägen jag vandrar
"Jag var också rap när jag var fjorton år man."
|