lite blandat ordbajs ja steker i solen, har benen på bordet, letar metoderspelar mogen, å leker med orden i en eter av tonerkallas knäpp, för jag metar i poolen, delar melonermed machete som ja sedan smetar på stolenpekar på podiet, låtsas vara rap, jag har kepa på krogen och min klocka är crap..uh,känner mig bitvis som en isbitför jag glider fram skit likt en likbilkan inte skrivstil, bara stila med skrivandetja kilar vidare, försöker visa en finare sida sluta snacka för ja e ju utmattad,behövertänka en stund, sitta i luvjacka å sänka en kung,tittar ut ur rutan lutar huvet utanför,jag haltar tafatt fram på fegt skrivna sidortrampar bland dammet från egna minor,känner mig som en tegelsten som efter 28 timmar tevespel,blicken flackar, vilken fakta, en blick som minns en blick som tappar koncentration, en blick som sakta blickar genom konstiga ordnär bilden än en gång mattas av så fattar jag, att de e dags å draför ibland känns världen bara svartvitdu vet en sån dag, när maten smakar kattskit kanske varmt ute, men i huvet pågår ett kallt krig som verkar vara aktivt för all framtid känner mig som tom glassbil, idag saknas en massiv passbit snart så... e de slutsnackat,för här ska ett beslut fattas varje aktion har en reaktion och varje lagt ord en konsekvens, men jag har sagt nog så inga fler om och men, rör mig bestämt snabbt framåt, har mål i sikte, går i mitten, kan slå så hårt att månen spricker och hela jävla solen brister,Hursomhelst så är det nu det gäller.backar med blicken,shit is fucked, fattar du vinken? titta nu? oj, klackade in denmen se det som en metafor, jag är mätt å mår som en bil på etanol, kan inte vara klararesom kontrasten mellan sommar och kallaste vinterklarar det, kommer snabbt ikapp å ger dig ett rapp över kindenmåste sova innan en natt till försvinnerjag går mot mål, men i mellanåt är ändamålet svårt att nåvägen e lång,å man kan slå sig hårtja biter ihop, och med näven knuten stegar ja utja märker inte ens vädret ute men min färd är gjutenmed tanken av början på slutet i huvet är jag halvägs genom muren jag själv en gång byggt, för vad som då var tryggt och lyckligt