Jobbigt ibland Låter er tolka textens handling som ni vill behövde skriva lite bara.Inga jobb inga varma famnar bara en kall dyster verklighethellre ett hej för lite än ett för mycket man fylls av en ensamheträdd för att klättra ner ifrån taket jag där jag har valt att sittarädd för att förlora det jag har kvar rädd för att tappa gnistanSkenet från elden lockar mej det fattas en vindpustför jag ska lossa på sprinten släppa allt en liten sekundsen jag tog avstånd från min flock känner jag mej aldrig behövdmin stolthet är ofta tung att bära och vart är mitt stöddom är ständigt på jakt efter mer föredrar vatten och brödså länge som får vad dom vill utav dessa prasslande löven dag på stan är inte vad den brukade ser 2 kassar med öldragandes på min bästa vän som traskar där oberördingen fattar ingen hör ingen ser hur allt har förstörtsibland ångrar jag att jag slutade kan inte tänka så fan va stört!men det är tungt att vara isolerad och fast på en öde ö