Du måste leva tills du dör med laddade kanyler och utsträckta armar//sticker dom i vener för att fylla sin karma//håller i en flaska men du vänder upp och ner//vet inte vad som händer men livet känns fel//själen lika genomskinlig som en spåkula//knarket har färgat dina tankar till blågula//vajjar fram i dagen som en rattfull chaufför//och plågas av begäret ända tills du dör//försöker leva efter normer som en filantrop//men halvvägs kommer du på att du kan ångra dig efteråt//med en joint och flaskor gömda under sängen//sitter du ensam som död på den närmaste parkbänken//tänker på alla stjärnor som fallit offer//och nu bara rör sig inom drogernas koppel//hål i hjärtat som kommer bli saltare//hoppas på kärlek när dom gråter vid ditt altare//