VH - Untitled

VH - Untitled

Aiight, gjorde tidigare en vers som var sjöinspirerad. Nu har jag lagt in två till verser, som kanske inte är lika sjöinriktade som den första, men här kommer iaf alla tre verser, har inte kommit på någon skoen reff än, men tyck till!



det skulle vara vi,
Vi två i båten, runt jordens alla hörn
skulle vaka över dig, som om jag var en havsörn
skulle se naturen i Galicien, och senare Tunisien
bara åka runt och kanske aldrig se is igen
om det kom ett isflak skulle vi åka över det
för vi siktade högt, vi två och ödet
vi skulle ta stormar med harmoni, ingen ironi
vi kände oss säkra så länge det var vi


Det skulle vara vi, men nu har min båt kappsejsat
En vindpust från din mun: fick mig att falla platt
Jag gick på grund; kölen gick av, du var min navigatör
leddes ut på villovägar, är ofullständig, utanför (utan för)
med en akter, liggandes i vattnet; på väg att sjunka
jag håller på att drunkna, du ville inte ens få det att funka
ibland hade vi det fantastikskt som en fet slör med spinnacker
nu är du alltid frånvarande, vi som inte skulle gå av för hackor
kommer ihåg dina tackord, när jag tog upp dig till toppen
från botten; jag hissade dig som ett segel upp i masten
sedan var du som en vädergud; begärde en stor våg
som slog mig av min båt, du skratta och sa: man överbord
ligger kvar och simmar, försöker andas men får kväljningar
kallsupar och bommar i huvet, får sådana känningar
är helt nedfrusen, ligger och väntar på min sjöjungfru
som kan få mig att känna mig hel, alltså inte itu


Det skulle vara vi, men..
nu är jag helt ensam.. på Atlanten utan båt åror eller segel
det är som att ha ett hus utan trä sten eller tegel
Du vände kappan efter vinden, var helt oförutsägbar
du sa att jag var som ett roder på båten, oersättbar
Du var en vindby och stiltje på en och samma gång
i kontrast med dig själv; du var madrass och betong
mjuk och lättfotad; fast ändå hård som en stång
jag mår så illa, har jag vart på havet i hård sjögång?


MVH
VH