Limp-....
Jag är står längst fram ensam som en skottkära
nu känner jag klumpen i halsen som aldrig fått svära
solen värmer min rygg men ingen annan stans
ingen menig med 20 juni alltid samm krans
jag tar ingen pause så fort jag får reda på läget
min säkra kort är tvåor i samma färg som gräset ( klöver )
lägger mig inte ner för att benen sviker
o det ända som inte sviker är riktiga vänne i livet
jag kan se fast ångesten är mig upp till näsan
känner knappt målet fast jag känner strävan
den gången jag lyfter skrot är när jag lyfter dig
o om vad ja tycker o tänker rör inte äns mig
så om pennan blöder texter som jag inte äns tänker
så vad söker ja om jag möter glöden av vad livet skänker
jag struntar i vilka rader som citeras vad jag menar
med allting är att livet är värt o leva fast man inte orkar