Hamish - Vägen till Allah Vers 1Äpplet faller inte långt från trädetoch det skulle inte ha funnits en rot utan mina fäderinsåg att kroppen är en förklädnad för själenså nu försöker jag va ädel, i alla väderjag var en åskådare, medans dom kriga i världenJag försökte resa mig upp, trots alla pilar i hälenJag var en sömngångare som inte visste livets värdetills en dag då Gud kom och visa mig vägensatan var nära å förblinda min inre synjag ville fly, för livet gav mig inget flytmin girighet fick mig å börja spela pokeroch jag hade bedövat mina sinnen med tv & drogerlevde som ett plagiat, men nu är jag ett orginalför jag slutade jämföra mig med andra barndet fanns en dold rad på ett oskrivet bladdet stod skrivet, att jag är ett oskyldigt barnRefräng:Gick igenom helvetets eldardär hela kroppen vibrera av ångesthur mycket än jag försökte för att få en bild av sanningenså var det ändå en pusselbit som saknadesVers2Sanningen ligger bortom mina pupillerjag springer, för det är himlen jag förnimmer med mina sinnenfick 10 tigrars styrka som fantomennär nån sa att kärleken är bortblåst bland molnenmen jag var vis, och visste att livet är en pinadärför är jag tacksam för den tid vi blivit givnajag såg ljuset och tog min chansför hjärnan och hjärtat var i en kemisk obalanshade vänner som hängde en krans runt min halsmen när jag ville ha hjälp, fanns dom ingenstansibland, höll jag distans till mina medbröderjag steg åt sidan medans dom lekte med dödenmen nu är spelet över, inga mer gifter i kroppenrentvår mig från yttre världen och siktar mot toppenoch om du ligger på bottnet, o vill ha ett svaröpnna ditt hjärta och ta emot AllahRefräng: Inuti mitt skal pågick det ett inbördes krig med en demonjag blev blind och med svarta fläckar runt hjärtatdrog mörkret ner mig till underjordenVers 3Då och då var det några få som ville mig illamen barnet inom mig hyste ingen illviljavissa av dom blodiglarna fatta ingentingdom slogs medans jag vände andra kinden tillenda pärlan på jorden, var min kära modersom gav mig varningstecken när hon grät i floderman vill köra ett ärligt spel, ändå fuskar man senmen till slut suger skulden musten ur enså jag tog bort locket från öronen och hörde ljudeten röst sa att gräva i det förflutna är förbjudetjag lever i nuet, med ett hjärta mjukt som bomullåterfann jag min en gång förlorade oskuldmen vi människor fortsätter å klandra varannoch glömmer att historian har skrivits av samma handjag vandrar fram, o det finns inget som jag fruktar nuför all negativitet har redan suddats utRefräng: Åhh Gud ditt starka sken fyllde mig med inre ljusoch gav mig rysningar, hårstrån på kroppen reste signär jag hörde fågelsången i morgondimmanI min spegelbild såg jag en vind som vagga ett barnsom höll på att drunkna i smutsigt vattensamtidigt som hans blick lyftes mot himlenföll jag ner på knän för att pussa markenHamish - Vägen till Allah