DMAt - besvär,svartsjuka.. du håller mig vid liv..
När man glider i stormen men leter efter vindbrisen söker man efter ljuset i hopp om att det ska visa sig Sedan när man hittar det är man aldrig lika positiv för alltid när man hittat saken ser man ändå ned på skiten
Varför? Det jag pratar om är kärlek och inget annat du är allt jag ber om.. led mig om mina blickar kallnar Jag men främst du står fast när masten faller rakt ner för jag skapar ånger.. du gör så vattnet blir balanserat Och när det känns som om vi inte pratar, bara klandrar så ska vi tänka på hur mycket vi saknar varandra Om du visste hur mycket du betyder för mig// jag åker sextiofem mil o tillbaka hit.. bara för att mysa och röra dig Du ska få en bild, men innan det ska jag säga tusen ord till jag har släckt i taket.. för med dig är ljuset oundvikligt När jag höjjer rösten så dämpar du skriken men ibland känns det som jag blir lämnad kvar i viken Jag kanske måste skärpa mig, för din skull också jag är nog svartsjuk.. för en dag brinner kullen till botten Du,jag, vi har stått på oss.. vi har båda stött på skit men aldrig, när du är vid mig blir jag trött på livet!
det här är något jag skrev ned på under en timma och tänkte att någon kanske har lust att läsa :)
Ta ut det bättre/sämre. Det är en rim fokuserad text, men jag försökte ändå att hålla ett bra innehåll.
KRITIK ÄR ALLTID BRA POSITIV SOM NEGATIV..
En kantstött pelare som inte pallar trycket Har tankar om nåt större skiter i vad alla tycker
|