I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

eriko- tankarna hemma.

Vår Hiphop - Lyricism

   

2008-10-02 14:58

eriko- tankarna hemma.

Hej ja e ny här på whoa o desamma med att skriva texter.
Detta är alltså då min första text jag skrivit, skriv gärna vad ni tycker. Men va inte elaka:( för detta är som sagt min första gång.

Ja sitter här nu hemma,inne i mitt rum och ja börjar nu fundera på hur allt känns så tomt.

nu bor ja med min bror,men ja saknar dem andra mina 2 kära syskon och ett stort tack till mamma.

tårarna rinner och tiden ba brinner men ja får inte gråta ja måste göra låtar.

för det e de enda som betyder nått.

att få skriva ner min känsla o oftast vara ensam.

för då tänker ja på tider då allting ba var fuck't upp.

broshan gick me fel folk men fatta inte själv, livet som han levde fick han hamna i en cell.

minns när ja var mindre hade vart o handlat mat.

när broshan snodde farssans han va så jävla lat.

han trodde dock att allt va bra men gick i terapi.

men i själva värket va de bara brist på empati.

mamma börja gråta när broshan alltid börja bråka.



det finns många frågor men inga svar.

dagarna gick förbi men det tog flera år.

Det känns så overkligt att man knappt förstår.

Hur alltid kunde bli såhär.



fan ja va väll bara 7 bast när broshan satt nu fast.

han börja fråga folk om pengar men ingen ville låna, när ingen ville låna så fick han börja råna.

han börja me tyngre grejer som sprutor satt han fast, i sin egna lilla värld, och han blev helt fuckt upp.

fan va jag hatar min egna jävla bror och jag hoppas han nu dör .

efter allt de som han nu fick, min mamma att gå genom, genom spillda tårar så fanns hon alltid där.

hon ställde alltid upp, hon ville ba ditt bästa, hon ville bara väl, för vad som än nu händer så är du hennes son.

trots det hon gjort för dig, gett dig liv och själ, någonstans att bo och gett dig lugnt och ro.

du hade mycket bättre än många andra har, du fick allt du ville, som du ville ha.

du fick en bra uppväxt och middag varje dag.



det finns många frågor men inga svar.

dagarna gick förbi men det tog flera år.

Det känns så overkligt att man knappt förstår.

Hur alltid kunde bli såhär.



trots de hon gjort för dig

så spottade du på henne, och inte bara det utan till och med slog, det var då ditt liv dog, iallafall för mig.

om ja ställer dig en fråga, så snälla bara svara vart fanns du?

när ja behövde dig min bror, du skulle va min förebild o också skilja rätt o fel
ge mig goda råd om det som nu kan ske.

jag ville umgås med min bror och göra en massa saker men du brydde dig ju aldrig, eller tänkte på min ålder.

jag va ju bara liten, de enda som du ville va att röka på och bli så jävla beng o sedan cutta till din säng.

10 år senare så är jag faktigst glad, jag har fått en riktig bror som ja kallar för baloo