Qruu - 25/100 ”Nästan skäms för att jag knappt skrivit en dikt om mitt barnKänns som om den inte kan bli tillräckligt braFast den emotionen, ljuger alltidSå jag skriver detta fastän du må förtjäna tusenfaldigtSöta grimaser, små gnyenden och skrik iblandFinns bara en sak att säga: livets skatt”Vill inte försköna hur det känns att vara farMen det är sjukt djupt som jag älskar mina barnJust gick jag stolt runt med Agnes i vagnenNu går hon själv och håller pappa i handenJa tiden flyger, nu har lilla SiiriLilla vilande ängeln blivit riktigt livligTar upp min ängel för att byta blöja och badaDet allra vackraste lär finnas i tröttsamma dagarEn liten flicka har greppat mitt lillfingerSökt runt med ögonen, sen gett mig inblickenI tidlöshet, min livets gåva du är allra vackrastDet må bli slitna fraser när jag sammanfattarHur det känns, när vi sover tätt intill varandraMamma, pappa, döttrarI all sin enkelhet den mest fantastiska av drömmarJag tänker på det vackraVisst är pappa hemma med just vackra änglarÄr det väldigt ofta trots all stress och brådskaNi må finna varann som bara systrar kanOch jag vill fortsättningsvis vara er trygga famnIbland må det vara svårt, med trotsålder och gråtMen jag älskar mina barn och det kommer jag ihåg