Kapitel 2 - Kungar någon annanstans
Fristående fortsättning
Jag lyssnar nog när de äldre viskar om vendettor från svunna tider
Starka män som med ärrade ansikten som sett hundra strider
de talar om ond bråd död och hur ingen tjallade på 70-talet
talar avskräckande om sina straff nu när dom suttit av det
-"Ta de lugnt killen för även om man lever gott på öppen anstalt"
-"så sitter man ändå där och önskar att man hade sluppit allt va"
-"Att det vi gjorde skulle straffa sig visste vi alla satans väl"
Men jag sket i Satans väl, hasslar hårt tills jag kan köpa Satans själ
Jag satt där med mina Reeboks, svarta jeans, min hatt på sne
mindes förnedrande jobb, chefer jag nästan var i slagsmål med
lönecheckar så små, att jag gick back när jag betala skatt på det
Vill bara ha en del av det alla från munkar till skurkar jagar
"Har du inget att dö för har du inget att leva för", men mörka dagar
när jag stirrade hål i väggen och lekte med naveludd
Less på skit och redo att dö, för sakens skull
Vilsen i en stor värld där höjden av arrogans är svindlande
så jag opererar enbart på gatunivå där ditt ord är bindande
Mannen förstod precis och tittade försiktigt upp
på mitt stiliga ansikte och sa med whiskeyröst:
Försiktighet en dygd medan egon mördar män
Leker du med döden bör du va redo att möta den
För du vet alla får sitt ljus släckt till slut
så ha ett alibi till polisen redo plus en ursäkt till Gud
En kärlek, en lojalitet och ett liv att leva
när det gäller killen, ingen tid att tveka
Hans sa: "Och gråter du.." pausa och tände en cancerpinne
"när du sitter där och åklagarn berömmer vittnets ansiktminne"
är du fel ute som en pedofiljävel på träffpunkten
för vändningarna här liknar vädret på västkusten
Och på telefonen: ingen tid att flumma, någon bandar allt
Fan grabben vi hade kunna vara kungar någon annanstans
Stop screamin, you know the demon said it's best to die
And even if Jehovah Witness, bet he'll never testify, D'Evils...
|