längtan tillbaks
burp min första text, vet inte om ni gillar den men snälla, ta er tid att läsa igenom :)
Jag ska va ärlig, jag är sjukt trött på mitt liv,
förr var det så härligt, hade aldrig någon tid,
nu är det plugget som plågar, träningstider som hindrar,
förr hade jag aldrig några bekymmer, lekte nästan alltid med pinnar,
grävde i sandlådan och gjorde fina slått med hjälp av hinkar,
körde ofta bobbycar, kunde vara ute o göra detta väldigt länge,
tills morsan kinkar, "Mattias du måste komma in o ta ett bad",
ja tänk förr hade man alltid roligt,
spelade ingen roll hur man var klädd,
nu döms man alltid efter sin coolhet,
fyfan för det, alltid ska man behöva va rädd,
för vad folk tycker om ens stil och om hur man är klädd,
jag tänker ofta på detta, tänk om det finns ett sätt huh?,
att gå tillbaks till förr, komma hem till sig själv vore fett va?
knacka på sin gamla dörr, återuppleva gamla minnen,
träffa mormor en sista gång, innan hon försvinner, upp till himlen
jag menar, kolla på hur världen har blivit?
kan inte gå utanför dörren utan att få ta en massa skit,
glo på en så kallad "tuffing" och åka på en fet nit?
få en massa jobbiga öknamn, glasögonorm, fattiglapp,
ja vad ska man göra för att bli av me detta jävla snack?,
förr behövde man aldrig bekymra sig, bara suga extra hårt på sin nyköpta napp,
shit vad slappt, skulle göra en hel del bara för att få se mitt gamla gossedjur,
undrar vad som har hänt med min gosiga lilla kossa nu...