Neobica - Faller nätt av
Jag känner för dig som tjockisen för socker
På bantingskur, förbannad, som en eld i koppel
Djävulen behåller greppet om min känslovärld
Så länge du är i min närhet och allting känns så här
Min verklighet förvrängs och är befängd och tär
På mitt tänk, min själ och bränns som träd
Ja, jag räds ett möte, jag räds ett samtal
För det kräver styrka, det kräver ansvar
Jag kvävs av allt hat, alla besvär och mallar
Står stolt men vill böja mig ner på knä
Berätta allt, men jag döljer bäst att jag är evigt kär
Du vet det här och mera med
Allt detta får man väl räkna med om man lever här
Ärlig talat, jag vill inte ha dig
Vill inte se dig, och du vill inte ha mig
Så allt är frid och fröjdas och vi är nöjda
Och här sitter jag och skriver drömmar
Ja, du spökar min hjärna, hjärta och kropp
Och spöket har lyckats betäcka mitt hopp
Jag börjar bli stark och kämpa emot
Luster och begär, beger mig närmare bot
För bojorna rostar sakta men snart
Står jag där ensam och stark
Medan dom faller nätt av
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|