Neobica - Drömmer om dig
Orosmoln skuggar min vardag, regnet slår ner
Som en komet på mitt ansikte dagen då jag verkligen ler
Det är nu jag äntligen ser att jag borde blundat
Öppnat armar, hjärta, själ och tagit emot det som stundat
Men nu sitter man här i rostiga kedjor runt mina arma ben
Och tänker så hårt att skallen bultar som en hammare
På dunkla dörrar och kalla källare
Och lyssnar på ekot av mitt karja flämtande
Övergående problem går över mig med stålhetta
I olika takt och hastighet men alla är lika hårdhänta
Blir inte klok på ordspråk, hittar ingen mening i livets mening
Allting ligger vanligtvis ner men just nu står all skit i zenit
Reser mig sakta från golvet, som det stapplande hoppet
Jag hyser någonstans inom mig,
Där jag har kvar min sista bild på dig
Sluter ögonen, lutar handen mot väggen
Halkar med fingrarna och faller i sängen
Och drömmer om dig
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|