jag klarar inte längre av att blunda för dina tårar
som om glädje var någonting man lekte med
som om du skulle kunna se mig i ögonen gångerna du mår dåligt.
som om livet var ett oändligt kalas
som inte hade kakor och tårta
fast väldigt mycket tallrikar att göra sönder.
det är som att jag är din tallrik just nu
det är som att jag är din vas du slänger i väggen
och du lagar mig varje gång
bara genom att se mig i ögonen
fast inte när du är ledsen
nej nej nej
aldrig när du är ledsen.
jag antar att du vill se mig blunda för dina tårar
jag antar att du vill kunna gråta för oss båda
ostört, alltid lika ostört
om du släpper ut det kanske allting blir bättre
om du säger att du är mest ledsen i världen och kollar mig i ögonen efter.
då kanske jag kan se vad du känner
då kanske jag kan lägga av med att sluta andas under täcket
just jävla då så kanske jag kan bli mig själv en sekund igen
och då kanske du kollar mig i ögonen när du mår dåligt
jag vet inte ens om jag skulle må bättre då.
för jag ville vara starkast i världen men kunde inte vara det med dig, för mina fingrar räckte inte till när jag skulle räkna hur många gånger du gjort mig ledsen.
jag är mest nere i världen
men vill alltid se dig i ögonen.
Som sötast när jag ser dina brister.
|