Preacher X - Farväl Jag stirrar blint ut i rummet, svetten rinner från pannan/Kan inte förstå det jag har gjort, som om jag var nån annan/Sitter lutad mot dörren, försöker att inte tänka på det/Vet vad som väntar, jag drar sakta händerna genom håret/Ser blodet mellan fingrarna, jag är så stel och kall/Hon väntar på andra sidan i formen av slaktavfall/Det var inte meningen, men hon gav mig ju inget val/Och om du frågar mig igen så ger jag dig samma svar/"Hon förtjänade det! ja jag vet ju att det är sant!"/Men hur jag än vrider på det så låter det likadant/Ångrar jag det jag gjort?...Det vet jag faktiskt ej/Men jag intalar mig själv att svaret självklart är nej/Kan inte skjuta på det längre, så jag vänder mig om/Jag tvekar en sekund men öppnar efter ett tag mina ögon/Medans dörren öppnas så ser jag på hennes kropp/Tar långsamt fram påsarna för att sen forsla henne bort/
Nu fattar jag din stil...:PNejdå, det var en sjukt snyggt text, du blandade det filosofiska scenariot (snarare hollywood scenariot) med en bild av verkligheten. Tummen upp!
du skriver bra shitt man,,,,,,Medans dörren öppnas så ser jag på hennes kropp/Tar långsamt fram påsarna för att sen forsla henne bort/...........