jag blir så svag varje gång du ser mot mig. Du är söt, och det är jag tydligen inte ensam om att tyckaMen jag, bryr mig inte om det, det spelar ingen roll för migoch jag tror du märker att jag känner någonting för digför du försöker hålla min hand men jag släpper din lika fortjag är kär, och det har jag alltid varit, aldrig lika starkt som nuoch jag blir svag, varje gång som jag får möta din blickoch utan att jag försöker så har vi ögonkontakt och jag känner mig svagdet är du, med dina mörka jeans och en tröja som döljer din kroppjag älskar din lukt, din parfym är god men utan den har du underbar doftjag vill gå nära dig, kanske värma dig och ge dig en kramfinnas där för dig när du känner att du inte mår bramen det gör mig så svagoch du gör mig så svag att jag inte klarar av att va jagoch jag vill inte påbörja nåt, inte vara den som du kanske behöverjag vill inte kyssa dig nu, eller krama dig tills allting blir brajag vill inte prata med dig, för din röst får mig att drömma mig bortoch jag vill inte se dig igen, för du är för vacker för någon som migjag vet att varje gång jag är med någon så slutar det bara med tårarjag vet att om du kysser mig nu kommer det att sluta dåligt för bådaså släpp min hand, jag har alltid älskat dig men vågar inte göra det härför jag vet att vad som än finns, vill jag inte riskera och kanske förstöra dig merdu kysste mig idag, fast jag förklarade sa du ”tyst” och glömde bort allting annatoch jag var skräckslagen, jag var förlorad men kände mig rikast i världenmen det tär i mig, för jag vet att allting kommer gå felvi kommer bli osams, du gör slut och jag börjar hata kärlekmen varje gång du ser på mig blir jag svag...jag är så svag.
Har två ord för den här ; Tunga grejer!