Liten text Satt och grubbla över flickvännen som fanns, men men inge mästerverk men iaf=)Längtar efter ditt skratt å saknar din röst Men framförallt sörjer jag din tröst Saknar att ringa och tala om hur det går Att meddela om på vilket sätt jag mår Det nämns att skadorna läks över åren Men över åren formas dem såren Tänk om vi hade prövat våra läppar igen Men samtidigt vill jag leva utan blicken du lämnar mig Har stått här och brustit i gråt i åtskilliga månvarv nu Man borde väl ha begripit att livet med dig har passerat Så nu sitter ja här igen och antecknar om det som var vi Fast ja borde rusa ut och i energi och börja med nutida ting Borde möjligen ordna mig en hobby parallellt ett djur Men man är tvungen att erkänn för sig själv, Att alltsammans som inleds, även har en slutpunkt Så tårarna nu i samarbete med bläcket från pennan Ger nu liv till det sista som jag tillskriver dig, jag älskar dig