djungelns lag dödar ännu ett undantag
Eftersom att min förra text inte riktigt fick den respons den i mina ögon förtjänar (finns att läsa här!) passar jag på att lägga upp en ny text. en text om djungelns lag de första dagarna i ettan, en text om att passa in.
nog snackat, avvara några minuter av era liv och läs och säg vad ni tycker om texten så är jag evigt tacksam.
sann historia… dom skulle supa skallen av sig
dom skulle åka till Danmark
men flickan som satt en bit ifrån dom andra
såg hon något annat?
dom skulle vara fulla
från den första minuten till den sista
och rösten i mitt huvud slutar aldrig viska
varför jag bara satt där och agerade åskådare
för det jag då skådade gör det svårare för mig att le idag
men jag ser klart och vet varför jag inte vågade
”jag tänker inte dricka”
sa den ängsliga flickan
men när de andra vände sina ryggar
kunde inte ens läpparna viska
fastän jag kunnat flytta berg
om jag så släppt ut min ilska…
men jag höll ett alltför hårt tag
om min då gråa fasad
som fanns där
som en ynklig beståndsdel av den gråa massan
för i vår värld vandrar vi ifrån vårt jag
så vi passar
och det värsta av allt är
att det nog bara är jag som minns detta
för dimman lättade
och flickan släppte på både ärlighet och värdighet
två av de få sakerna som gör själen hel
och som spelets regler lyder
blev hon en av dom tillslut
och nu när tiden går på livets spår
funderar jag på om hon kanske förr eller senare blivit det ändå får sms av henne varje fredag
”vad händer ikväll?”
men istället för att rättas in i ledet
kunde hon inte fått välja det själv?
tankefoda.wordpress.com
365citat.wordpress.com
|