Nattkrig & BDN - Ett fucking krig i hjärtat
för alltid..
För du vet att jag inte är bra för dig
och ändå vill du va med mig..
Tjejen, jag vill inte såra dig, inte göra dig illa
så det är väl bäst att jag håller mig undan den sötaste flickan..
fast ögonen glittrar, gör mig förvirrad, så svåra att motstå
men det kommer bara leda till nåt ont om vi låter det fortgå..
När jag inte svarar är det aldrig på grund av dig
det är bara för att skydda dig för allting du skulle sett
för jag dör hellre än att jag sårar dig..
för en sådan tjej som du är värd bättre än vad du får av mig
Så inga fler lögner nu, det här är min sanningsdikt
för allt du borde fått men aldrig fick..
Det här är direkt ur hjärtat av mitt kaos
inget mer spel, bara ett försök att lägga tillrätta vad jag kan...
Men vad kan jag egentligen göra?
Vara ärlig och istället förstöra?
För jag vill inte vara utan det här, äntligen mår man bra nån gång
åh vad jag har saknat sånt... att bara krama om..
Så snälla säg nånting, sitt inte bara där
För du ska inte behöva ta det här
från hjärtat av min misär, det här är min sanningsdikt till dig
den du aldrig fick av mig..
och aldrig någonsin får..
bdn,
det handlar om att inte starta krig mot sig själv på grund av
alla spruckna kärlekar och löften om för alltid, för evigt
Men världen är van nu
Du gör ingenting värre om du aldrig går men om du går,
kom ihåg mig
Dina toner försvinner aldrig och dina blickar är brännmärkta i mig
Jag undrar om du visste hur det var att röras på låtsas
Att det var det enda vi gjorde
Och du var i mig fast du var i andra änden av stan
Men det handlar inte längre om avstånd i kilometer,
skillnad i år eller psykologisk överlägsenhet
Även fast jag redan vet att jag är under och
du får mig vart du vill
Ditt namn är skrivet i mina blodådror
Du vet att du finns där och du vet att jag lever en dag på ditt leende
Första gången jag skrev om dig kändes det som du skrev om mig med
men det var längesen nu
Och det finns såna som säger att dåtiden aldrig funnits
Nu vet jag hur det är att nudda ditt knä under bordet för att jag inte får
Nu vet jag hur det är att söka din blick under en hel kväll, igen
Och nu vet jag hur det känns att
luta sig mot den enda man kan stödja sig mot utan att ramla isär
Men jag vågade aldrig röra din hand
Och det var en version av livet vi aldrig riktigt förstod oss på,
vi var unga och ovissa om vart tåget skulle gå