Står ensam kvar
Första texten jag skrivit, så ge mig kritik så jag kan bli lika good som er!
PEACE!
Jag vandrar i en cirkel utan några ord
tårarna har jag torkat men från själen rinner blod
Skriker ut dagligen och skriker ut varje natt
men ingen vill väll fråga hur det igentligen är fatt
man åker med den oändliga starka strömmen
fightas för dagen och tar tabletter in till sömnen
skratta och le är det enda man behöver
blundar, andas in och låter ruset ta över
irisen blir större och andningen blir tyngre
förstår dom som lever med knarket som syre
känner mer än lycka och glada dagar drar förbi
spottar orden med saliv men sväljer minnen av mitt liv
som om jag har något att berätta med den här texten
så är det hur jag rammlar när problemen bara växer
hur styrkan inte vill kännas vid på någon alls plats
och hur allt bara faller när man ska hoppa och ta sats
det är inte lätt när man ska kämpa sig igenom
motgångar står framför men man vägrar att se dom
när man ska ta tag i saker börjar kännslorna dämpas
och att jag då glömmer dom jag älskar är inget jag kan hjälpa.