lever hellre för stunden i dunklet än putsar förlusten av gunsten så livet har börjat ta fart igeni och med det förlora jag vadslagningenjag hade mina tankar kring att komma på fötterbaserade framförallt på att jag alltid somna på täcketingen kraft att hämta min kraft ifrånhinkar saft och fem kartor alvedonhade jag haft stake hade jag rullat en spliffmen det räckte med folköl innan jag slumrade innog om dåtid jag gräver min väg ur gravenslänger ett sista ögonkast på världens bakremålinriktad som lönnmördaremed benen så statiskt skakiga att jag känner mig strömförandespringer jag nerför sista kulmineringen i min glaskulamed motiveringen: livet är till för att avnjutasvisst det blåser ibland men håll hårt i min handså kan vi följa vågen i land livet en temporär undergångeller en romantiserad tillvaro vi sjunger omom valet är mitt lever jag hellre för stunden i dunkletän putsar förlusten av gunsten för lusten att leva växer med någon att dela det medeller bara tron på att man kan låta sig svepas ivägå vi lever och lär så länge vi sveper vår bärsså länge vi vet vad vi är och vi ser våra skälännu en medelmåtta spottar resonemang rakt ut i molnenmed enda förhoppningen att dras ut med vågen