Ch1mera - allting förändras
Har inte skrivit något på ca. 2 månader eller när senast var. Men idag fick ja tanken att jag måste börja skriva igen, så här är resultatet.
Jag saknar mitt gamla liv när en låga antändes
när man satt där på parkbänken och allt hände
när man såg att tallarna runtom tappade barren
för att nästa gång se trädet som fallit till marken
tankarna blev skruvade som när man testade svamp
jag kämpade starkt/ kom ifrån allt som kallas för knark
Men nu vill jag tillbaka i vissa stunder... men ändå inte
jag kan ärligt säga att jag älskade tiden med weedet
och när alla vännerna samlades för att smälla en gås
nu känns det som jag tappat allt... dags att fälla en tår
det va en gemenskap mellan en växt och människa
för varje joint som man rullat så tändes en tändsticka
varje holk man har puffat så har jag älskat en gudinna
varje gång jag har puffat har jag velat att du ska försvinna
Det kändes som våran vänskap kretsade runt hasch
allt vi sa, allt vi gjorde... allt som nämndes va knark
Visst vi hade kul... men jag vill hellre leva ett bra liv
än att röka bra weed för att glömma bort mitt vardagsliv
allt tar sin tid, ja vet... jag saknar det och hatar det
men jag vill lära känna mina systrar igen, alltid vara där
vill inte bli ihågkommen som brorsan som aldrig va där
och vill inte heller glömma bort vem jag egentligen är
... Tiderna förändras, acceptera eller dra åt helvete
senaste gången du brydde dig... det va allt längesen
Visst vi kan vara vänner men jag har slutat med droger
jag har trampat i evigheter tillochmed djupnat i spåren
... börjar jag med skiten igen, så slutar jag åter!
Hatar ni mej, visst ja skiter i't men gud han förlåter