max & bdn - min pensel målar bara nyanser av svart
Max
varför känns det som om bara jag är den av oss som kämpar?
är du rädd för att falla? att fallet blir för högt ifall vi klättrar?
kanske är det så att du på rutin, har alldeles för lätt att bli besviken?
förälskling kanske skrämmer dig, att än en gång få hjärtat upprivet?
vilket leder till din passivitet och vår förälskelse blir undviken...
men jag glömmer aldrig små detaljer, hur jag älska' dina mungipor
när du gav mig såna där värmande medlidande leenden
och nu gör jag allt i världen för att visa hur jag ser på dig...
Bdn
Jag gick förbi en plats idag
där vi en gång älskade
snön var borta
likaså spåren efter oss
hjärtat slog en volt eller två
jag visste att jag borde vända om
vända om och gå
Hörde radion spela vår låt
mina läppar formade orden
jag sjöng om dig igen
ville sjunga dig tillbaka till mig
hela tiden med din bild i min hand
stegen formade cirklar och hjärtan
och mina fingertoppar drömde om din hud
jag skrek ut ditt namn i natten
Visste inte hur dåligt man kunde må
jag visste att jag borde vända om
vända om och gå
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|