Samma gamla skit.
Det är svårt nu mamma för mina händer slutar aldrig skaka
Och jag skäms helt sjukt nu när abstinensen kommer tilbaka
Kroppen ska bli tillfredställd så i morgon då du vaknar
Hinner väl drogerna dränka drömmar innan soljuset klarnar
(Då jag står frusen i marken ur stånd att hålla mina löften
Med en holk i min näve för att sedan ångra vad jag köpte)
Droger tar ihjäl mig, mamma jag lovar att jag försökte
Men jag såg hela världen målas i dimmor av vad jag behövde
Passerade döden och kanske är jag fastnaglad vid mitt öde
Att ständigt blanda bitar, det är alltid samma gamla visa
För utanför fönstret finns det fan i mig ingen andra sida
Bara ett inrutat mönster som jag knappt kan beskriva
Och en verksamhet jag inte klarar av att bedriva För vem fan jag är spelar väl ingen jävla roll
När alla feta minnen brinner upp i nästa holk Solen stiger över horisonten så med jollen i munnen
tänker jag på hur röken blev stommen i grunden
Och på hur jag kommer gå under...
Jag vill minnas underverk och lugna stunder
Men minnet är suddigt efter alla pundarundor
Allt känns jobbigt och trubbigt i mina tunga lungor
För mitt ljus i tunneln kantas av hundra skuggor
Så när nattugglorna sover så rullar jag dundret
Njuter för sekunden och blir lugnad för stunden
Grymt schysst med konstruktiv kritik så man utvecklas.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|