sparkar alltid neråt
Människor lider och nån gammal blir väskryckt,
måste man känna hat var gång man tittar på västnytt?
Och det verkar som att hur hårt du än slitit för maten,
slår du ändå huvudet i glastaket infört av staten.
Lyx verkar nödvändigt, för den som har det,
tycks lika kalla som en elit av tennsoldater.
Politiker säger: äh, problemen går över sen,
men när ska hjälpen fördelas åt de som verkligen behöver den?
De söver oss med reklamfilm och jinglar i etern,
vi ser ansikten på sorgen, ingen vet vad de heter.
Och gräset är alltid smutsigare på andra sidan stängslet,
rapport så jävla vinklat att det inte ens är aktuellt längre.
Så vi accepterar skvallerblaskor, som samhällsfaktor,
känns som se&hör kommer överleva kärnvapen som kackerlackor.
Om renässans var intellektets sommar, är detta vinter,
när dom flesta med makt enbart är stora råttor, som splinter.
Man sparar pengar genom att ta dem från de äldre,
som slitit hela livet och inte ville något hellre.
Än att få leva liksom alltid genom den palliativa fasen,
men detta avslås snabbt av de kontraproduktiva asen.
Upphör aldrig att förvånas utav empatins dekadens,
stundtals så förbannad att jag inte ens kan rimma längre.
När media prackar på dig deras version av din självbild,
krossa spegeln, ge dom fingret, gör vad du själv vill.
Skrev ihop på några minuter, kritik uppskattas. pusspuss
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|