konstgjord - när du drömmer, kom ihåg mig då

konstgjord - när du drömmer, kom ihåg mig då

för dom som läser, texten säger väl själv vad den handlar om. behöver inte skriva så mycket mer här.
skrev den till och om dåtid och nutid, mest dåtid.
lämna gärna kommentarer och kritik.



Alla vet att jag har slitit som fan
Men vad jag än gjort, så har jag skrivit ner allt
Det blev min dagbok fast på ett annat sätt
Får ut känslor och det får mig att andas igen
Har inge tvivel om att livet går vidare
Även om kärlek hela tiden möter svikare
Men jag har klarat mig i flera år
Även om jag tänker på hur vi levde då
Men ingenting ska få förstöra mig
Och om nån sviker får jag väl träffa döden själv
Hur som helst är jag väldigt tankspridd
Och inser att mitt liv enligt världen är svartvitt
Men hur mycket det än smärtar att säga det
Så är du bara en av en som jag en gång älskade
För längesedan, finns inte kvar längre
Men hur jag än försöker, kan jag aldrig hata dig



Ref.
För jag har levt mitt liv med glädje och gråt
Jag har saknat, förlorat och kämpat för två
Jag överlevde, men känslan består
Kanske vi ses när jag glömt våra år
Jag hatar och älskar, för båda känns rätt
men kommer aldrig att se dig som vän
förlåt för det mesta, du gjorde det svårt
Men när du drömmer, kom ihåg mig då



Jag är helt förlorad och det är sanningen
Min största rädsla är att förbli halv igen
Men jag har gått igenom dalar och berg
Och det är knappast för att få vara med dig
Om mina ord smärtar, kan du gå din väg
För enligt mig vet du inte vad ’sårad’ innebär
Då skulle du ha känt i ditt inre
Att tårar inte bara existerar i filmer
Du kan kalla mig monster
Men det var du som gav mig en känsla av sorger
Och ni kan aldrig förstå mig
För jag hade Sofia och hon skratta åt såren
Ni kanske såg hur jag led
Men gjorde ingenting och det gör frågorna fler
Men alla såg hur jag älska dig
Och även fast jag gråter så kan ingen rädda mig