outvecklade tankar samlade på en hög.. /ranch

outvecklade tankar samlade på en hög.. /ranch

bara en tanke som dök upp snabbt.. gäller att fånga den innan den försvinner så jag försökte. lika bra att lägga upp direkt..

även om det kanske är en del av livet..
… så finner jag mig säga emot mig själv hela tiden
vill leva livet men känner mig bara sårbar
vill bara må bra, men nu förstår jag
att om alla bara kunde förstå hur små saker
som kan slå hatet ur våra sårade själar
förstå att vår värld är så annorlunda än det svåra som hägrar
först då kunde vi alla leva i det vi kallar lycka
folk har blivit blinda, så jag ber alla att lyssna
hör ni den kalla tystnaden?

ironiskt egentligen
att vi måste ge upp en dröm, en utopi
för att sedan kunna nå den lycka våra drömmar alltid slutat i
jag tror
att först med en attityd som inte alltid söker en högre nivå
så kan vi leva med varann utan att alltid gömma oss i vår betryggande rökridå