Marre - Sanning eller lögn
Lägger upp den uppsats som jag skrev på vårat Nationella Svenskaprov i februari.
Fick MVG på den, skulle vilja veta vad ni andra tycker.
Sanning eller lögn?
Sanning eller lögn, lögn eller sanning.
Är det vad livet går ut på? Att kunna tolka en person och se om han/hon ljuger eller talar sanning.
Finns det verkligen ingen som man kan lita på här i världen?
Är det meningen att man ska vara ensam och klara sig på egen hand?
Om en person ber dig att ställa upp och ljuga för honom/henne, är det verkligen att ställa upp?
Varför ska alla vara så rädda för sanningen?
Ingen kan avsky dig om du talat sanning och valt att vara ärlig.
Isånnafall är det sanningen som de räds och avskyr, inte dig.
Man måste våga se sanningen i vitögat!
Visst kan sanningen byggas upp till en annan nivå om man vill berätta något man upplevt, samtidigt som man vill ge upplevelsen ett lyft genom att bygga på med ord som inte ens är sanna.
Vad är då meningen med att ens berätta om sin upplevelse när den ändå bara slutar som en lögn?
Talar du sanning behöver du inte känna någon ångest som tränger sig på.
Talar du sanning så står du upp för det du gjort.
Men så starka är inte alla.
Alldeles för få klarar av att bemöta sanningen.
Blir du hellre sårad av sanningen, än lycklig av lögnen?
Ska man ens behöva tänka över ett svar på den frågan?
Har man en gång talat sanning i en svår situation så kan man göra det igen, igen och åter igen.
Men det handlar om att våga möta sin första svåra situation, och lägga upp sanningen som om det vore det enda man gjort i sitt liv.
Sanningen är som en befrielse medan lögnen är som ett gift, men samtidigt en utväg.
Att ljuga är enkelt. Att tala sanning är svårt.
Vad väljer du? Antagligen det enkla alternativet.
Många ser lögnen som sin räddning, den enda utvägen.
Låter det inte hemskt?
Nej, det gör det inte för det är så många som ljuger varje dag, t.o.m hela tiden.
Står de ut med sig själva?
Ja, för det har blivit en del av deras livsstil.
Chefen kanske frågar om Du skrivit klart de viktiga pappren som snart måste skickas iväg.
Självklart, svarar Du. Men i själva verket orkade Du inte, utan slog dig ner i soffan och somnade till en film istället.
Men det var den enda utvägen... Att ljuga för chefen.
Din bästa vän kanske frågar om du vill följa med på bio ikväll.
Visst har du lust med det, men väljer hellre att mysa med din pojk/flickvän istället, så du säger att du måste plugga för att inte såra henne/honom.
Det var den enda utvägen...
För du ville verkligen inte såra din bästa vän.
Men hellre ärliga fiender än falska vänner.
Kan man älska sin fiende för att den varit ärlig?
Är det rätt att kalla en person för vän om han/hon ljugit för dig?
Finns det vita lögner, eller är alla svarta?
Vägen genom livet är lång, men kan också bli kort.
Hur väljer du att gå genom livet?
Den långa, ärliga vägen eller den korta, falska vägen?
Bestäm dig fort.
För har du en gång ta