duger?
ja det sägs efter livet att man föds om på nytt,
ja, vandrar på en stig som en led stjärna byggt, för att leda mig fram på något nytt
och ja undrar, förgäves, vart detta liv ska ta vägen
för alla minnen, dom finns i mitt medvetna
och jag undrar hela tiden, när är det min tur att veta?
för detta fuckade liv verkar vara obetydligt
som en soluppgång, före ärju obeskrivligt natt som dag, söker svar med mina andetag
men jag börjar tro, att du var en skepnad, i mitt omedvetna
som bara jag kunde höra, röra
de var det enda ja vela,
saker inom mig är förstörda börjar fundera äre jag som ska leva?, detta liv, som jag påbörjat
men är jag värd att leva, elr reser jag till mitt drömland
(där uppe i det blå,) där alla hör hemma
Men jag lovar och jag svär jag ska ta tag i detta liv
som ett startfält på en strid
så reser jag mig upp mina fötter och fortsätter kämpa tills dagen då jag dör,
kom ihåg mig som en dröm, som finns där för dig
inget ont, bara rädslan för ensamhet
skriver dessa rader på ett svar du får ta mig, till din man
för jag saknar denna känslan att få ha någon i min famn
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|